- Project Runeberg -  Om skriftliga bevis såsom civilprocessuelt institut /
160

(1887) [MARC] Author: Ernst Trygger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J60

A

Den mening, hvartill vi sålunda kommit i fråga om
offentliga handlingars förmåga att bevisa riktigheten af de i desamma
innehållna uppgifter, är alltså, att de utgöra fullt bevis för hvad
- de intygat, men att motsatsbevis är tillåtet, samt att domaren i
hvarje särskildt fall har att, med afseende fästadt på
myndighetens ställning samt öfriga föreliggande omständigheter, afgöra,
när han kan anße sig öfvertygad derom,, att handlingens innehåll
icke är med verkliga förhållandet öfverensstämmande *). Hvad nu
sagts om den offentliga handlingens beviskraft gäller emellertid
blott i regel. Vitsordet torde nemligen icke tillkomma de lägre
embets- eller tjenstemän, hvilka icke kunna sägas ega någon
mera sjelfständig embetsmyndighet utan blott äro organ för
verkställigheten af en högre myndighets beslut och för
fullgörandet af dess anvisningar. Till att antaga, att detta varit
1734 års lags mening, föranledas vi af stadgandet i 17 kap. 11 §
Rättegångsbalken: »Vakter och de, som rättens eller konungens
befallningshafvandes bud och ärende gå, må sjelfve edligen vittna
om det, som dem i ty fall händer, så ock om det de uträttat, der
ej andre vittnen till äro»2). Hade nemligen lagstiftarens afsigt
varit, att nämnda tjenstemäns skriftliga utsaga skulle ega vitsord,
tills motsatsen bevisades, är det tydligt, att han icke haft något
skäl att gifva en bestämmelse, sådan som den förevarande.

Under detta lagrum torde ock enligt 1734 års lag hafva hört
underexekutorerna3), i hvad angick deras befattning med
uteök-ningsärenden, så att alltså deras protokoll angående nämnda
förrättningar icke torde hafva ansetts ega något vitsord. På samma
ståndpunkt stälde sig ock Nya Lagberedningen i dess förslag till
gällande Utsökningslag, hvilket fick sitt uttryck deri, att Be-

’) Med afseende på frågan, hvilka olika slags offentliga handlingar finnas,
kunna vi hänvisa till Lindblad, »Bevisning inför rätta», s. 156—159, Lagus a. a. s.
31—40, hvarest äfven nämnes, hvad beträffande kartor är att iakttaga. Att af’
domstol faststälSa kartor icke kunna motsatsbevisas, är en gifven följd af den
rättskraft, som tillkommit fastställelsebeslutet.

J) Jfr äfven de författningar, som komplettera detta lagrum.

s) Jfr 1 kap. 3 § Utsökningsbalken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skriftliga/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free