- Project Runeberg -  Det nya Stor-Tyskland /
15

(1992) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det stora arvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Liebes-Abenteuer auf der Leipziger Messe”. Och det var sannerligen
något annat!

Pornografi förresten. Skildringar av hur man piskar eller skär
i varandra med rakblad tyckte jag inte om då heller. Men de
erotiska och grovt sexuella fantasierna var jag beredd att försvara
mot läroböcker och morgonböner. Jag hycklade inget ointresse
som fjortonåring. Varför skulle jag då börja hyckla om detta nu
fyrtiofem år därefter? De åren tog jag ju inte bara medvetande;
jag blev kön. Orden, språket smakade i munnen och kändes i
handflatorna. Jag såg det jag läste och kunde sedan spela upp
det mitt i klassrummet under annars mördande timmar med lukt
av surt ylle och gammal krita. Jag blundade inte, jag satt med
ögonen öppna, men läraren, klassrummet, skolan och kamraterna
hade blåst bort som morgondimma och med några av klassens
flickor deltog jag i de grövsta orgier och utsvävningar. Men
hela tiden höll jag så mycket medvetande på uppmärksam vakt
nere i klassrummet att jag kunde återvända dit till min bänk om
det ställdes en fråga till mig. Mig skulle de inte komma på!

Landet var avspärrat och anpassligt och anständigheten låg
därtill som en tät dimma över det Bromma och det Stockholm
jag tvangs bo i men språket öppnade portarna ur anständigheten.
Språket hade lukt och hud och gav upplevelser. Det var orden
som gav föreställningarna form. Och inte bara orden jag
formulerade tyst för mig själv i klassrummet till dess Julchen tog
kropp och den trista skoldimman förflyktigades utan även orden
som resonemang mot de andra. När jag höll mig kvar i
klassrummet och deltog i undervisningen blev det också lustfyllt att
bygga upp orden logiskt långt förbi de mässande lärarna.

Visst luktade också lärarna. Några bland dem riktigt stank.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:21:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skrifts-17/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free