Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radikalt och radikalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skärpa som stod till de radikala intellektuellas förfogande
förnöttes i detta läge på en debatt som aldrig kunde bli annat än en
skendebatt därför att den inte hade det bittersta att göra med de
norska böndernas, fiskarnas och arbetarnas läge. Dessa stod inför
utsikten att svälta ihjäl i en kris som var den värsta Norge
upplevt, och utanför Norges gränser härskade en hart när
världsomspännande depression, där fascismen spirade och det nya kriget
grodde.
Än mera, debatten som ju till stor del blev en debatt för
eller emot kristendomen kom att isolera de intellektuella och
oskadliggöra dem just i ett läge då deras insats varit av vikt.
Debatten blev ett nederlag för radikalismen därför att så många
radikaler valde en skendebatt där man kunde angripa ”radikalt”
i stället för att göra den nödvändiga insatsen till försvar för
människan, vilket i det läget betydde att gå ut i debatten om
jordbrukskrisen och arbetslösheten.
Man kan förstå de radikaler som ville slåss mot kyrka och
religion, men deras strid kom att skilja dem från mycket stora
delar av det norska folket och deras politiska representanter och
därmed försvaga radikalismens position. Man kan inte begära
att de småbrukare som på våren 1933 i den värsta krisperioden
väntade på att länsman skulle komma och göra utmätning skulle
känna någon större samhörighet och sympati för de radikaler
som då förde den stora striden för rätten att häda.
Men de norska intellektuella skulle senare visa sig mäktiga
den kraftfullaste skandinaviska protesten mot Hitlerväldet med
Carl von Ossietzkys fredspris.
Carl von Ossietzky var den tyska fredsrörelsens största namn,
han hade under weimartiden hänsynslöst avslöjat den tyska
generalstabens revanschplaner, han hade inte nöjt sig med att varna
för Hitler och hans politik, han hade även in i det sista arbetat
för att nå en samverkan mellan alla antifascistiska grupper från
liberaler till kommunister till den tyska demokratins och den
europeiska fredens försvar. Nu år 1936 satt han inspärrad i det
ökända koncentrationslägret Esterwegen. Att det norska Stortinget
i det läget tilldelade honom Nobels fredspris var en handling av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
