Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ack Sverige, Sverige roddarland! eller med våta fingret i vädret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De som upprättat samarbetet med Gestapo och sett till att
informationsflödet till Berlin fungerat ända in i det sista var däremot
äkta svenska högre ämbetsmän som inte kunde annat än fortsätta
stiga i graderna även under den nya och demokratiska och
frihetliga efterkrigstiden. Vi lever ju i en rättsstat.
Och om man under efterkrigstiden ville peka på några riktigt
klart skinande demokratiska ljus finge man peka fingret mot
Möller och Erlander. Finare fanns inte. Folkliga. Demokratiska.
Värnade om de små i samhället. Socialister därtill. Men vad
hemliga polisen och allt det beträffar under de år då landet
tonades i brunt var det ju Möller som burit det politiska ansvaret...
och det var Erlander som...
Dock sådant talades det inte om i den nya tiden efter kriget.
Och sådant räknas inte i Sverige. Inte officiellt och i tryck förrän
de inblandade alla dött och det kan bli vetenskap. Historisk
vetenskap.
Men det räknas i makt. Erlander hade apparaten och därför
kunde han också ta över partiet och statsministerposten när Per
Albin avled. Det är som det står skrivet: Takt, takt! Hållen takten,
den är mer än halva makten. Det tillhör det som alla visste men
som ingen skrev i tidningen ty pressen i Sverige är en anständig
press. Elander dök upp ur maskineriet och Wigforss fick hålla
god min i elakt spel.
Så kom 1948. Huj så det smällde och brakade när de nya
kulisserna slängdes upp. Nu var det inte längre folkens nya
Europa och hur ny skall den bättre världen bli och allt vad det
hetat under åren efter 1944 då tyskan just plockats bort som första
språk men myndigheterna ännu inte kunnat bestämma sig om
det skulle bli engelska eller ryska barnen skulle lära sig. Nu var
var frågan avgjord. Det skulle bli engelska. Förenta Staterna
var först, störst och bäst och det var ju inte konstigt eftersom
det dött så många i öster. Nu skulle det bli handelskrig och
kanske krig och Förenta Staterna var inte att leka med. Det blev
nya ord i ledarspalterna och i Prag visade studentpolitiker Palme
fram sina fötter och satte dem målmedvetet på den stege som
till makten bär och kämpade för demokratin. Det blev åter en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
