Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Ett brev till Lars Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När Marx på våren 1881 läser Henry Sumner Maine,
”Lectures on the early history of institutions”, då antecknar han:
”Denna asinus (åsna) inbillar sig att ’modern research...
conveys a stronger impression than ever of a wide separation
between the Aryan race and races of other stocks (!)’ (den moderna
forskningen... ger ett starkare intryck än någonsin av stor
åtskillnad mellan den ariska rasen och raser av andra
stammar)...”[1]
Rasismen är för honom jargong (cant) och i de nästan sista
anteckningar han gjorde, excerpter ur John Lubbocks ”The origin
of civilisation” gör den sjuke Marx en kort men mästerlig analys
av eurocentrismen i vetenskapen:
”..,’Among many of thé lower races relationship through
females is the prevalent custom’ (bland många av de lägre raserna
är släktskap genom kvinnor den förhärskande seden), därav ’the
curious (!) practice that a man’s heirs (den märkliga (!) seden
att en mans arvingar) /men då är de ju inte man’s heirs (en mans
arvingar); dessa civiliserade åsnor kan inte frigöra sig från sina
egna conventionalities (konventioner)/ are not his own, but his
sisters children (inte är hans egna, utan hans systers barn).’...”[2]
Det ”marxistiska rasbegrepp” Wittfogel konstruerade kan inte
legitimeras hos Marx.
När greve Henri de Boulainvilliers formade det moderna
rasbegreppet då rationaliserade han gamla fördomar (blodet och
arvet) och gav dem en historisk utstyrsel och ansåg sig därmed
kunna visa att hans egen klass härskade över Frankrike med
erövrarnas rätt. Inför den franska revolutionen gav detta naturligtvis
också motståndarna till aristokratin en brukbar ideologi. Ty om
aristokratin var franker så var det tredje ståndet galler och
gallerna ville följdriktigt återta sitt hela arv och då de utgjorde
den överväldigande majoriteten och kunde överta makten hade
intränglingarna bara att fly ur landet som ertappade tjuvar. Greve
de Boulainvilliers raslära kom under den franska revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
