Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Ett brev till Lars Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dansa Carmagnolen / Leve ljudet av kanonen. // Ja, vi skall
alltid minnas! / Ja, vi skall alltid minnas! / Sansculotter i förstäderna
/ Sansculotter i förstäderna. // Låt oss dricka till deras välgång /
Leve de raska frankerna.”)
Ty den andre juni 1793 gick den stora revolutionen förbi
den punkt då den kunde betraktas som en gallernas, vilka var
tredje ståndets, vilka var folkets, revolution. Då var det fråga
om en sansculotternas plebejiskt och bondskt revolutionära
demokratiska dikatatur. L’égalité du genre humain! Där kan Augustin
Thierry aldrig följa. Och Marx skriver till Engels 27 juli 1854:
”En bok som intresserat mig mycket är Thierrys ’Historie de
la formation et du progrés du Tiers État’. Märkligt hur denne
herre, ’klasskampens’ père (far) i den franska historieskrivningen,
i förordet ondgör sig över de ’nya’, som nu också ser en
antagonism mellan bourgeoisi och proletariat och vill spåra denna
motsats tillbaka till tredje ståndets historia så tidigt som 1789.
/.../ Hade herr Thierry läst våra arbeten hade han vetat att den
bestämmande motsatsen mellan bourgeoisin och le peuple
(folket) naturligtvis börjar först när bourgeoisin upphör att såsom
tiers-état (tredje stånd) stå mot clergé (prästerskap) och noblesse
(adel).”[1]
Men Augustin Thierry beskriver ännu klassens – tredje
ståndets – uppkomst som en politisk och social kamp även om han
ser kampen som en mellan galler och franker. Först hans bror,
Amédée Thierry tar det avgörande steget över till rasismen och
vänder Augustin Thierrys progressiva historiesyn över till
reaktion. Det är en avgörande vändpunkt:
”...Om de moraliska karaktärsdragen hos dessa raser, vilka
står emot de våldsammaste sociala revolutioner visserligen låter
sig förändras men aldrig låter sig utplånas, vare sig av
institutionernas makt eller av intelligensens fortskridande
utveckling /..../ vilken väldig väg den öppnar för historiens filosofi.”[2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
