Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Ett brev till Lars Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motarbetade aktivt kriget. Arbetade i ”Internationale” och ”Spartakus”.
För detta sitt arbete fängslades han av de tyska myndigheterna
1916. Han var då sjuttio år. Han tog ställning för den ryska
revolutionen och i Tyskland verkade han för revolutionens seger.
Morden på hans vänner Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg
tog honom djupt. Han dog blott en vecka därefter; den 28 januari
1919.
Från 1891 till sin död och ännu tio år därefter var han en av
den internationella arbetarrörelsens mest framträdande
marxistiska teoretiker och debattörer. Han gav ut Marx, Engels och
Lassalles efterlämnade skrifter och tog upp centrala frågeställningar
till diskussion. Hänvisningarna till Mehring går som en röd tråd
genom Lenins skrifter under decennierna före krigsutbrottet. Det
var i dessa av Mehring utgivna och kommenterade skrifter som
Lenin fann de marxismens verktyg som hjälpte honom formulera
sin teori om staten och revolutionen under imperialismen.
Mehring representerade en marxism som var ortodoxt
marxistisk genom att den förhöll sig kritiskt prövande inför Marx.
Han gjorde en allmän bedömning av Marx arbete och ställde
teori mot verklighet:
”Marx hade en riktig uppfattning av drivkrafterna i den
historiska utvecklingen, men dess tempo ansåg han var snabbare än
det i verkligheten har visat sig vara.”[1]
Men han gjorde inte bara allmänna bedömningar; han gick
rakt på centrala och känsliga frågor.
Nyss visade jag hur en ideologiserande ”marxist” av några
strödda – därtill delvis missuppfattade – citat från Marx byggde
upp ett ”marxistiskt rasbegrepp”. Mehring gjorde tvärtom. Han
tryckte Marx text och tog därefter upp debatten. Om Marx och
Engels artiklar i nationalitetsfrågorna år 1848 framhöll Mehring:
”I stort var Neue Rheinische Zeitung alltid för de stora
kulturfolken, vilkas intresse den bevakade mera sorgfälligt än de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
