Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Ett brev till Lars Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I ”Theorien über die Mehrwert” MEW 26:2, s. III kan du finna
tanken utförd på ett något hårdare sätt.
Att Marx nådde fram till denna insikt var tillfälligt i den
meningen att det var just Marx; nödvändigt i den meningen som
Engels beskrev det:
”När Marx upptäcke den materialistiska historieuppfattningen,
bevisade Thierry, Mignet, Guizot och alla engelska
historieskrivare fram till 1850 att det arbetades på denna uppgift, och
upptäckten av samma uppfattning genom Morgan bevisar att tiden var
mogen för den helt enkelt måste upptäckas.”[1]
Nu bör detta naturligtvis – som andra brevcitat – läsas så
som Engels själv bad om att bli läst i samma brev:
”Jag ber Er att inte väga orden ovan på guldvåg, utan att se
sammanhanget; jag beklagar att jag inte har tid att skriva er
detta på precist utarbetat som jag vore tvungen att göra för
offentligheten.”[2]
Men därmed finns inte längre någon lidandets nödvändighet;
någon möjlighet att i teorin motivera detta ohyggliga sekels
skändligheter. Blott att förklara dess historia och förändra den.
Från 1848 har vi stått inför den praktiska möjligheten – och
därmed det moraliska kravet; vi är ju inte skit! – att medvetet föra
den spontana och ständigt lika oundvikliga kampen på ett så
insiktsfullt och målmedvetet sätt att detta onödiga lidande upphör.
I ”Utopier” formulerade du din position så här:
”De utopiska möjligheter samhället rymmer måste finnas här
och nu och kunna förverkligas i det ögonblick vår
begreppsapparat tillåter dem att erkännas.” (kursiverat av J. M.)[3]
Du skulle ha kunnat skriva:
”De utopiska möjligheterna erkänns av vår begreppsapparat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
