Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det stora tyska Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ledare, stövlar, marschmusik och erövringar; dömd att spela
översittare i framgångstider och vara krypande beskäftig efter
nederlag? Kan i så fall detta tyskarnas olycksaliga nationella öde
förändras? Har det förändrats? Har tysken av de västliga allierades
ansträngningar under omskolningstiden befriats från sitt behov
av yttre pansar och blivit snäll och fredlig?
Att det är en viss skillnad på tyskars och fransmäns sätt; att
svenskar och danskar uppträder något olika; att folk från Oslo
är lite annorlunda än folk från Tromsö vet vi. Nationskaraktärer
existerar. Kulturradikalismen talade i vädret när den förnekade
dem. Men de har aldrig varit avgörande. De månghundraåriga
svensk-danska krigen kan inte förklaras genom några skillnader
i lynne. Och det som betecknas som typiskt svenskt eller danskt
eller tyskt befinner sig i snabb omvandling. Det typiskt tyska
var romantik och drömskhet och kälkborgerlig stillhet ända till
Bismarck. Först efter 1870 års krig blev tyskens karaktär känd
som tysk i den mening vi vant oss vid.
Visserligen kände jag en anständig socialdemokratisk tysk
professor som brukade prygla sin son med livremmen för sonens
eget bästa och en revolutionärt demokratisk tysk författare som
när han bodde på hytte i Norge spikade in sin fyraårige son i
vedlåren för att bota hans mörkrädsla.
Men jag skulle kunna berätta motsvarande från Danmark och
Förenta staterna; Sverige och Frankrike. Fähundar har jag träffat
på i alla länder. Särskilt tyskt är det inte.
Om det alltså bara var det tyska, själva nationalkaraktären,
det gällde så skulle det nya Stortyskland inte utgöra något hot
mot vare sig Danmark, Polen eller Storbritannien. Vi i Sverige
kunde då denna sensommar glamma i lugn och ro kring
surströmming, kräftor och brännvin utan oro för vad som sker söder
om våra gränser.
Andra hävdar att den tyska parlamentariska demokratin nu
blivit så grundmurad efter 1945 och den tyska rättsstaten så
stark att någon Hitler inte är aktuell. Det kan nog vara riktigt.
Det var nederlaget 1918 och Versaillesfreden som möjliggjorde
en politiker av Hitlers typ. De tyska förhållandena i dag är helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
