Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apropå akademiska utrensningar; hederskommissioner och intellektuellt ansvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
opinionen mot detta inom – till exempel – Förenta Staternas
universitetsvärld bli mycket stark.
Också från Uppsala och Lund – för att inte tala om Umeå –
skulle komma allvarliga protester.
Men nu säger man inte så. Man talar inte klartext. Man
hymlar. Man diskuterar vilka som eventuellt varit informatörer för
den förutvarande statens säkerhetstjänst. Det kan man naturligtvis
undersöka. Det finns ju arkiv. Men frågan om i vad mån sådana
gärningar varit moraliskt tvetydiga eller rentav kanske brottsliga
är en fråga; frågan om detta spelar roll för vederbörandes
vetenskapliga kompetens en annan.
Då här talas mycket mörkt också i Sverige vill jag förtydliga:
En av mina vänner, en vänsterman, skulle på sextiotalet operera
en fistel vid ändtarmen. Det är en svår och känslig operation.
Minsta felgrepp och patienten får slutmuskeln skuren med
livslångt lidande till följd. Han hade att välja mellan två kirurger;
en sympatisk meningsfrände, en ny mjuk man, revolutionär och
rättänkande och en otrevligt reaktionär, kvinnoföraktande,
halvfascist. Men den senare var den skicklige. Min vän valde
halvfascisten och räddade slutmuskeln.
Så ser jag också på såväl de böcker jag använder mig av
som på professorer och akademiska lärare i Sverige som
Tyskland.
Men med tysk beamtengrundlighet har man i östra Tysklands
universitet utnyttjat talet om Stasi för att upprätta
Hederskommissioner med Hedersunderkommissioner vilka nu denna sommar
skall studera de Hedersfrågeformulär vilka de akademiska lärarna
haft att fylla i under våren.
Jag har inte sett att de tyska universitetsmyndigheterna sänt
dessa formulär för kännedom till de utländska universitet med
vars lärare de i sållningsprocessen godkända sedan skall vara
kolleger. Det är synd. Det formulär jag fått – att i Sverige
publiceras på demokratiskt sätt – är på åtta sidor. Det är heltäckande.
Stasi är där en sidofråga. Ty inte bara så att svaranden
”sanningsenligt” skall besvara vilka partier och organisationer han/hon
varit med i och vilka befattningar han/hon innehaft i stat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
