Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När fasaden skall rämna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgivare och redaktör för tidskriften ”Weltbühne” för spioneri enligt
”Lagen om förrådande av militära hemligheter av 3 juni 1914”.
I ”Weltbühne” hade han den 12 mars 1929 publicerat en artikel
av signaturen ”Heinz Jäger” (Walter Kreiser) om en pågående
tysk återupprustning; Carl von Ossietzky hade därtill själv i en
mening antytt att de tyska luftstridskrafternas hemliga
återställande ägde rum utomlands (han skrev dock inte ”i Sovjetunionen”).
Det lagrum enligt vilket Carl von Ossietzky fälldes motsvarar
rätt väl vår svenska Brottsbalk 19:5, spioneri. Den intresserade
bör på närmaste bibliotek läsa de utförliga förklaringarna i
”Kommentar till Brottsbalken II” av Nils Beckman m. fl.
Ty frågan om huruvida underrättelseorgan i andra länder
redan kände till den pågående upprustningen är i såväl svensk
som tysk rätt utan betydelse. Frågan huruvida uppgifterna var
korrekta har i svensk rätt alltid varit utan betydelse; i nu gällande
svensk lag har detta uttryckligen fastslagits, (”...dömes, vare sig
uppgiften är riktig eller ej, för spioneri...”.) Äldre tysk rätt skiljer
sig inte från äldre svensk rätt.
Om – märk väl: om! – ”Lagen om förrådande av militära
hemligheter av 3 juni 1914” år 1929 varit gällande för
uppenbarande av den statshemlighet upprustningen under
Weimarrepubliken utgjorde då – och blott då – kan domen av 23 november
1931 och den bekräftande domen av Kammergericht i Berlin av
11 juli 1931 ha varit rättsligt korrekt.
Frågan blir i så fall om övertrampet egentligen var så ringa
att åtal kanske inte bort väckas eller om det går att finna tekniska
felaktigheter i domen. Då domen i Berlin 11 juli 1991 alldeles
påtagligen är stötande för det allmänna rättsmedvetandet, då den
skadar Förbundsrepubliken Tysklands intressen, då den drabbar
en av det fåtal tyskar från trettiotalet vilka det nuvarande
officiella Tyskland – dess ambassadörer, dess politiker från
kommunalmän till kansler – både kan och gärna vill, hylla inför den
internationella opinionen vore det inte särskilt svårt för de
lagkloka i den förbundstyska högsta domstolen att finna en
acceptabel och juridiskt hållbar utväg. En som gjorde det möjligt för
Tyskland att helt ta avstånd från den nazistiska riksregeringens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
