Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkmord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brest-Litovsk-fred då skulle Tyskland få möjlighet att helt segra.
Det fanns – det visste man i Berlin – verkliga möjligheter att
vinna stora delar av befolkningen i västra Sovjetunionen (särskilt
då i Ukraina men också i själva Ryssland) som allierade mot
Moskva. Lyckades det då skulle motståndaren i Kreml tvingas
till denna separatfred för att behålla åtminstone Ryssland bortom
Ural.
Men styrd av rasföreställningar begick inte bara SS utan även
den tyska krigsmakten sådana avsiktliga grymheter mot de enligt
tysk statsideologi rasligt underlägsna slaverna i de ockuperade
delarna av västra Sovjetunionen att även grupper vilka varit
beredda att ta till vapen mot Kreml i stället gick ut i det Stora
Fosterländska Kriget mot de tyska ockupanterna.
Ett annat exempel. Kravet på självständighet var vid Andra
världskrigets utbrott i Indien starkt. Den nationellt respekterade
tidigare ordföranden för Kongresspartiet Subhas Chandra Bose
tog sig till Tyskland för att – min fiendes fiende är min vän –
upprätta en allians mellan den nationella rörelsen i Indien och
det Tyska riket i kriget mot Storbritannien. Men Hitler och den
tyska ledningen var så djupt fångade i irrationella föreställningar
om de rasligt underlägsna indierna att Bose misslyckades att
upprätta förbindelser på högsta nivå.
Irrationaliteten var kännemärket för den tyska politiken. Då
den tyska imperialismen styrdes av rasistiska vanföreställningar
förmådde den inte utveckla hela sin verkliga makt. Utan denna
irrationalitet hade Tyskland kunnat segra i Andra världskriget.
Vi har i vår tradition intellektuella verktyg med vilka vi kan
handskas med också den osmakligaste nationalism. Vi kan
förklara varför serber och kroater klöser ögonen ur varandra. (Även
om Malapartes beskrivning av Ante Pavelic’ korg med tjugo
kilo serbiska människoögon på skrivbordet nog var journalistisk
överdrift.) Därför till och med se lösning på den konflikten.
Dock tycks antisemitismen ohanterlig med dessa verktyg.
Judarna står utanför. De utgör en grupp i Europa men har inget
språk gemensamt och kan inte korrekt betecknas som folk eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
