Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Än en gång tysk orätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ossietzky, aktiv i fredsrörelsen sedan år 1912, ”förrådde Rikets
livsviktiga intressen” som redaktör för ”Weltbühne”.
Det är att märka att de ”Rikets livsviktiga intressen” det gällde
var den hemliga rustning för ett nytt världskrig som genomfördes
i strid med internationella avtal, tysk grundlag, tysk lag och gällande
förordningar. Dessa rustningar vilka möjliggjorde for Hitler att
besegra såväl Polen som Frankrike och nästan ockupera hela Europa.
Det var denna orättsstatliga syn på ”Rikets livsviktiga
intressen” som bekräftades av tysk domstol sommaren 1991. I
denna specifika rättsuppfattning skiljer sig Tyskland på ett
hotfullt sätt från såväl Frankrike och Storbritannien som Italien.
Då tysk domstol 1991 som 1914, 1924, 1928, 1929, 1931 och
1936 ställer hemligt tyskt statsintresse över fördrag,
Nürnbergprinciper, internationell rätt, grundlag, lag och förordning bör
Sverige som stat i eget intresse vara på sin vakt. Att skriva detta är
inte – som Svensson menar – ”tyskhat”. Tvärtom, det är att hjälpa
de krafter vilka representerar ett andra Tyskland.
Att det administrativa skikt, som nu bildar den politiska
klassen i Sverige inte önskar diskutera detta är ohjälpligt. Man har
släppts ut från den ena rävfarmen eller den andra men med
samma instinkter. De behöver det stora Europa. För den politiska
klassen blir karriärklivet från nationalstat till Bryssel som
karriärklivet för de kommunalpolitiker vilka tog steget från avsättliga
fritidspolitiker med risk att möta sina väljare till säkra
kommundirektörer med fallskärmsavtal.
Men så länge vi andra – utanför rävfarmerna – ännu får
diskutera förnuftigt och öppet har vi möjlighet att omintetgöra deras
framtidsutsikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
