Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställa kravet på fosterlandsförsvar när de tyska trupperna invaderade
och ockuperade landet. Detta var en allvarlig politisk felbedömning
som visar på grundläggande brister. De norska kommunisterna kan
inte fritas från sitt ansvar därför att de fick telegram från Moskva. Det
fick jugoslaver och kineser också men tolkade dem på annat sätt. De
norska kommunisterna kan heller inte fritas från ansvar genom att
man påpekar att de handlade som så många andra norska politiker och
att de sommaren 1940 befann sig i en politikens gråzon samman med
många framstående norrmän ur andra riktningar. Men man får inte
jämställa dessa ”1940 års män” i Norge med Quisling. Det är fel.
Dessa vacklande ”1940 års män” i Norge - till vilka jag räknar
ledningen för Norges kommunistiska parti - tvangs steg för steg
klargöra sin hållning. Mot slutet av september då Terboven var i färd
med att tillsätta Quislings andra regering var fronterna tydliga.
Arbei-derens stora artikel 25-9-1940 ”Hvorfor landets styre ikke bör
over-lates N.S.” (som ledde till att tidningen förbjöds) var en principiell
och rakryggad deklaration som förde fram mot de norska
kommunisternas deltagande i en nationell motståndsrörelse. I denna återfanns
tillslut nästan alla ”1940 års män”; vilket var till nytta för Norge.
Den nionde april 1940 innebar inte för Nordahl Grieg någon plötslig
upptäckt av fosterlandet. Hans ställningstagande under hela
trettiotalet var den revolutionäre patriotens och internationalistens. Han såg
ingen konflikt mellan å ena sidan revolutionen och internationalismen
och å andra sidan patriotismen. För honom (liksom för 1793 års
uppbåd i Paris) var patriotismen revolutionär och internationalistisk.
Detta gjorde att Nordahl Grieg stod rätt ensam bland de norska
trettiotalsintellektuella som hoppade mellan revolution och
psykoanalys och rätten att häda. Det var också därför Nordahl Grieg som
inkallad till neutralitetsvakt uppe i Finnmark vintern 1939-1940 torrt
kunde förklara att hans tankar:
”är där uppenbart mycket få borgerliga journalisters tankar är,
nämligen hos Norge, hos det arbetande norska folket som vill ha
fred”.
Nordahl Grieg ställer oss viktiga frågor om patriotism och revolution.
Vi lever åter i en förkrigstid. Vi har precis lika stor verklig avspänning
nu som vi hade verklig fred för vår tid för fyrtio år sedan. Den som
begagnar de öron han har att höra med och de ögon han har att se med
kan inte ha några illusioner kvar om att den europeiska fredens tid har
börjat.
Men det är viktigt också att noga iaktta de andra, de som inte gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
