Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”C’est cTim vilain homme que je vais parler ..”Det är om en
gemen (alltså såväl med betydelsen gemen, simpel, vanbördig,
tölp-aktig som elak och ondskefull) man jag kommer att tala ...”
Den form Strindberg valde var ett ställningstagande; det vanbördiga.
Han valde inte polisprotokollet som form utan ”Den upproriske”.
Särskilt otydlig blir Olof Lagercrantz när han skall redogöra för
August Strindbergs sena romaner:
”Under 80-talet var det hela det oscariska samhället som fick smaka
Strindbergs satiriska piska. Dess förkonstling, dess karaktär av
sammansvärjning mellan dem som har makt och pengar blottlädes.
Nu är det främst litteraturens och pressens värld som Strindberg
uppmärksammar, den litterära institutionen för att begagna en term
brukad av unga radika forskare.” (s 383)
Men så oskyldigt är det ju inte alls. Det Strindberg gör upp med i
Götiska rummen och Svarta fanor det är ju hela den officiella
liberalismen och radikalismen från åttiotalet och framåt; hela den falska
vänster som ibland sökt utnyttja honom som fana och ibland som gisslan
men ständigt sökt lägga munkavle på honom för hans eget bästa. Det
är inte underligt att Branting reagerar och att det blir just liberalerna
och deras press som blodtörstigast störtar sig över Strindberg:
”Den ene av dess (Svarta Fanor) förläggare, fd pastor Björck, är
medlem av Frisinnade klubben, till vilken även undertecknad hör.
Jag antager att jag icke kommer att träffa honom där vidare.” (Sven
Söderman i Stockholms Dagblad)
”Det är en bok som aldrig borde ha skrivits, och som icke
berättigar till någon litterär kritik.” (Bo Bergman i Dagens Nyheter)
Men det är inte bara så att de längesedan döda Staaf, Kjerrman och
Vult von Steijern på Dagens Nyheter angrips av Strindberg; allt det
som Olof Lagercrantz själv representerat på Dagens Nyheter, allt det
han trott på och stått för hånas, bespottas och bokförs under rubriken:
’ ’Dekadenter. Humbug-Lögn-Syndikat. ’ ’
Det är lika förvånande om Olof Lagercrantz inte kunnat se detta som
om han inte velat se det. Det är ju den första stora uppgörelsen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
