Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men visst är det skarpt skiljande att fråga huruvida inte den
charmige Per Gahrton och DN:s intuitionsradikaler börjat gå den väg som
den charmige Benito och de livsbejakande Blut-und-Bodentyskorna
en gång slog in på.
Nyss vann folket en stor seger i kampen om Sölvbackaströmmarna.
Eller gjorde vi? Jag vet inte om riksdagsbeslutet av 21 november är ett
riktigt beslut eller inte. Det innebär att jag inte vet om det är rätt att
bygga ut just Sölvbackaströmmarna eller om det är rätt att bygga ut
Kalix älv eller om båda eller ingendera skall byggas ut. Det kan jag
heller inte veta då vi saknar såväl energipolitiska beslut som
energipo-litisk debatt av politisk karaktär. Men jag vet att folkets i Storsjö
segerrika kamp för att bevara Sölvbackaströmmarna var ett politiskt
nederlag för folket. Det oavsett om det var rätt eller fel att bygga ut
Sölvbackaströmmarna.
Det senaste årtiondet har stora och väsentliga politiska avgöranden
formats av utompolitiska aktioner. Till en början fann jag det på ett
sätt riktigt. Det var folkets egen kamp. Inte för att jag fann striden så
förnuftig alltid; här kämpade man mot ett skolbygge, där mot ett
kraftverk. Men jag såg aktionerna som inledningen till en ny politik.
Jag hade fel. De var i Sverige som i övriga länder i andra världen i
stället faser i en fortlöpande avpolitisering. Arbetarklassens politik
som klass och massornas kamp för att forma historien bryts sönder
och upplöses i olika lokala och spontana aktioner utan inbördes
sammanhang och plan. De politiska verktygen slås i stycken.
Jag vet att de flesta läsare inte är överens. Några kommer med
säkerhet att bli upprörda. Själv skulle jag för tio år sedan i början av
denna utveckling ha sagt:
Många bäckar små gör en stor å.
Nu vet jag att det är sant blott sålänge det finns en huvudfåra —
annars blir många bäckar små bara till en enda träskmark över hela
slätten.
Kampen för att bevara Sölvbackaströmmarna kan vara riktig eller
oriktig. Det vet ingen. Det kan ingen veta. Ty det finns på den kant
som kallar sig vänster ingen helhetssyn. Då det inte finns några
ordentliga undersökningar och ordentliga samlade beskrivningar blir det
heller inte möjligt att säga vilka krav som är riktiga och vilka som är
felaktiga.
Men vad som nu är tydligt är att varje sådan seger som i Storsjö
blott ytterligare undergräver vår politiska möjlighet. Ty nu organiserar
sig Storsjö mot Kalix; Norrland mot Götaland. Det blir blott nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
