Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att urskulda sig har Karl Erik Lagerlöf försökt utnyttja den
eländiga teorien om ”realismens triumf’; denna gång i omvänd
riktning:
”Men vad jag skrev i min artikel var att Myrdal ’smitt om sig till ett
vapen för den kapitalism som förordar tillväxt till varje pris och som
glatt välkomnar en ökad vapenhandel’.
Jag har inte skrivit att Myrdal är ett fullt medvetet redskap för
dessa saker och att han själv förordar tillväxt till varje pris.
Myrdal tjänar dessa makter med sina skriverier i Svenska
Dagbladet...” (DN 24-8-80)
Så låg har den intellektuella nivån blivit på den redaktionen!
Jag är inget verktyg - medvetet eller halvmedvetet eller omedvetet
— för Svenska Dagbladet. Jag medarbetar i Svenska Dagbladet ty den
är vad också Dagens Nyheter en gång var, en stor och rätt normal
europeisk borgerlig tidning. Den har sin politiska linje och är samtidigt
forum för en bred debatt. Detta är varken beundransvärt eller
uppseendeväckande; det är traditionellt och var vanligt. Att det framstår
som säreget och görs till något misstänkt av DN:s och AB:s
kulturredaktioner visar bara hur sjuk massmediasituationen blivit och hur
nödvändigt det är att socialdemokraterna får igång sin nya
Stockholmstidning.
Men det finns system i galenskapen. En central mening i Jörgen
Erikssons väldiga ordmassa i DN 28-9-80 lyder:
”Vad Fagerberg-Myrdal-Delblanc-Gustafsson gemensamt bjuder
är en elitistisk människosyn, i vissa fall kombinerad med en politisk
uppfattning som utmanar hela vårt socialförsäkringssystem och
undantränger varje tanke på fördelningspolitiska problem.”
Det verkar vara nonsens — ”vissa fall” - men det är illasinnat och
alltid finns det någon stackars DN-läsare som fås att tro att jag vill ta
pensionen från honom. Men det avgörande är orden ”elitistisk
människosyn”. Här bränns det.
Ty lika självklart som det är att jag anser det viktigt att slå vakt om
den formella borgerliga jämlikheten - likheten inför lagen (som
Jörgen Eriksson däremot i samma artikel anser vara försumbar),
rösträtten och de lika möjligheterna och därtill, som socialist, anser att
förutsättningen för en verklig jämlikhet är att produktionsmedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
