Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
te vi ta upp försvaret av förnuftet. Problemen i vår värld går att lösa.
Ingen behöver svälta. Det finns teknologiska och vetenskapliga
möjligheter att ge alla människor ett hyggligt liv. Människan skapar sig
själv och våra möjligheter är gränslösa. Fattigdom, svält och sjukdom
är bara det konkreta uttrycket för imperialism, hegemonism och
utsugning.
Att ta upp kampen för demokrati, förnuft och solidaritet med alla
förtryckta och utsugna är således det enda sättet att bekämpa
fascismen. Och demokrati och yttrandefrihet och förnuft är inte bara
taktiska och tillfälliga krav; utan demokrati och frihet blir ett socialistiskt
samhälle fascistiskt och blir som Sovjetunionen.
Union des Écrivains, internationellt möte om
”Fascismens nuvarande former”, Paris 22-23 februari 1981
Om motståndares yttrandefrihet
I och för sig anser jag att John Milton år 1644 och Karl Marx år 1842
skrev vad som behöver skrivas om yttrandefrihet, pressfrihet och
censur. (Punkt för punkt bemötte Marx för övrigt den gången i
Rhein-ische Zeitung Östen Johanssons och Lars Thaléns korporativistiska
yttrandefrihet sförakt. Pressfriheten lyder inte under varken
näringsfrihet eller skråförordningar.) Men för statsmarxologerna har Marx
uppgörelse med censuren blivit till en staten opraktisk o-marxism.
Och bourgeoisien har så glömt Milton att till och med puritan kunnat
bli ett skällsord. Dock menar jag att det faktiskt är så som Milton och
Marx hävdade: endast i frihet kan sanningen segra; lögnens frihet är
sanningens förutsättning.
Därmed över till det konkreta. I Paris var jag inbjuden till
internationellt författarkollokvium den 22 och 23 februari 1981. Ämnet var det
ökande hotet från fascismen. Inbjudare var Union des Écrivains, det
vänstra författarförbundet. Jag hade skickat mitt tal i förväg som
avtalat var. Dess tema var den intellektuella vänstern som fascismens
vägröjare; det återges delvis i FiB/K nr 5/81 (27-2-81). En av
huvudpunkterna i talet var den intellektuella vänsterns svek mot
erövringarna från de stora borgerliga revolutionerna i Västeuropa och
Nordamerika på sextonhundratalet och sjuttonhundratalet. Det exempel jag tog
var de franska intellektuellas uppträdande i Faurissonaffären och vad
de skrivit mot Chomsky. Mina vänner var inte riktigt lyckliga. De
personer jag angrep skulle ju sitta i salen och frågan var känslig. Jag
utökade därför detta avsnitt och blev mer explicit. Ty det var ju här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
