Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bakom den formella diskussionen om professor Faurissons
yttrandefrihet och akademiska frihet avtecknar sig alltså de mest avgörande
frågorna i vår tid.
DN 3-5-1981
Medvetenhetens fnask
Tribunalen fördömde Sovjetunionens aggression mot Afghanistan och
de sovjetiska väpnade styrkornas ockupation av Afghanistan. Detta
domslut var väntat sade många. De sade det med ett fniss.
Visst hade de rätt. Tribunalens domslut var väntat sedan sexton
månader. Tribunalen sade om Afghanistan den 5 maj 1981 vad Förenta
Nationernas extra generalförsamling med 104 röster mot Moskva och
dess 17 klienter uttalat den 10 januari 1980.
Under dessa sexton månader har de europeiska och
nordamerikanska intellektuella förmått samla sig till en tigandets bedövande
öronsusning.
Det tog sexton månader att slå hål på de intellektuellas tigande.
Några tiger mot honorar i öster.
Några tiger för att de hoppas en gång erhålla honorar i öster.
Men de flesta blott samtiger.
Tribunalen talar inte för någon majoritet bland Europas och norra
Amerikas intellektuella. Jag undrar om den ens talar för ett
betydelsefullt mindretal. Men den talar för samma folkmajoritet som
regerings-representanterna i Förenta Nationerna när de den 10 januari krävde
ockupanternas omedelbara, villkorslösa och totala återtåg ur
Afghanistan. De kunde inget annat. De kände hur stryparens svarta halsduk
lades om deras egen hals. Kunde de inte tala ut om Afghanistan så att
det hördes var det fara värt att Bresjnev nästa gång skulle plocka
deras land. Löpknuten bakom örat och så smällen när halsen bryts.
Leonid Bresjnev sket i generalförsamlingen. Han lämnade en
sjukligt sötdoftande gammelmanssmet på rådsbordet. Fnissande störtade
då de europeiska och nordamerikanska intellektuella fram för att dölja
skammen med fred och avspänning och folkförsoning och egen
avrustning; Östersjön ett fredens innanhav med ryska atomubåtar som
vår frids garanti!
Under det att Bresjnevs soldater fortsatte kriget mot Afghanistan
och folket flydde ur sitt land till dess flyktingskarorna växte till
miljonmassor kunde de ryska statstrusterna lägga beslag på de allmer
folk-tomma afghanska territorierna och för sin profit utnyttja naturgasen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
