Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att detta nederlag för fattigbönderna och den nu pågående
snabba uppdelningen av de lägre mellanbönderna i nya rikebönder
och jordproletärer kan förenas med en stigande produktion är inte
förvånansvärt. Om vi inte vill se till våra egna länder kan vi se på
den ”gröna revolutionen” i Indien.
Jag har inte tillräcklig kunskap om situationen för den egentliga
arbetarklassen; men strejkrättens avskaffande och den pågående
uppifrån ledda kampen för ökade löneskillnader och direktörernas
ensamrätt att avskeda tyder i varje fall inte på att arbetarklassen
har makten.
Det råder i Kina inga motsättningar i frågan huruvida Kinas
ekonomi skall utvecklas och Kina skall industrialiseras och
teknologiseras och Kina därmed kunna återta sin traditionellt ledande
världsposition inom vetenskap och teknik. Det råder i detta inga
motsättningar ens mellan de härskande i Taipeh och i Beijing. Eller
för den delen i Singapore. Någon motsättning mellan Mao Zedong
— eller, mer aktuellt: mellan Hua Goufeng — och Deng Hsiaoping
har i detta heller inte funnits.
Däremot blir motsättningarna uppenbara i det ögonblick frågan
ställs hur och för vem ekonomien skall utvecklas. Klassintressena styr
modernisering och utveckling i Kina som i alla andra stater. Frågan
alltså: vilka klasser har nu makten i staten och styr Kina i sitt
intresse?
(FiB/K 14/84)
Ett verkligt Kina
Det pågår en ekonomisk utveckling i Kina. Också
jordbruksproduktionen stiger. Detta är naturligtvis utmärkt. Lika utmärkt som
att det pågår en snabb ekonomisk utveckling i Indien och att
jordbruksproduktionen där stigit så att Indien nu uppfyller sina
planmål och når säkrad självförsörjning med livsmedel. Men denna
snabba utveckling hindrar inte att det är nödvändigt att se på de
verkliga förhållandena och fråga sig hur denna ökning äger rum och
vilken klass som tjänar mest på den.
Det kan man diskutera utan att fördöma Kina. Jag har inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
