- Project Runeberg -  Skriftställning / 14! /
98

(1968) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under små våndaskrin ge även de förtryckta finsktalande
svenskarna vissa lättnader.

Förtrycket mot samerna har dokumenterats. Men envist vägrar
politikerna att behandla samerna som ett folk. De som talar sig
varma för indianer i Centralamerika tiger om samerna. Eller de
talar om samefrågan i Sverige som om den vore blott en
renbetes-fråga; en ekonomisk fråga och för övrigt en fråga om folkdräkter och
museieföremål. Fast egentligen bryr man sig ju inte ens om den
ekonomiska frågan annat än som erövrad svensk egendom att slå
vakt om. Det är typiskt att en officiellt radikal författare som Sara
Lidman — utan att kritiken verkligen reagerar på allvar — kan
publicera folkliga vilda-västernböcker om hur svenskarna tar
renbetesland. Men vilda-västernböcker där allt intresse koncentreras
till nybyggarna och indianerna — skrälingarna — vars mark man
stjäl inte ens tycks finnas till. Sådan litteratur är typisk i alla länder
med nationellt förtryck.

Det nationella förtrycket märks också på de förtrycktas beteende.
Tornedalsfinnar som möter varandra på gatan i Stockholm hälsar
sällan på varandra så andra märker det. Man låtsas vara som de
andra. Man har lärt sig tala stockholmskt och uppträda
stockholmskt och blott rynkorna vid ögonen och hårfästet avslöjar att
man kanske är riktig osvensk underklass. Därför låtsas man inte
känna varandra.

Man har passed som det heter på amerikanska när en svart låtsas
vara mexikan och en mexikan låtsas vara portugis och en portugis
låtsas vara fransman och en fransman låtsas vara angelsaxare.

Det är inte bara i Sverige förtrycket på detta sätt avslöjar sig
genom de förtrycktas beteende. I Oslo finns 3 000 samer. Under
Alta-agitationen när en stor del av det som betecknas som den
norska vänstern uppträdde som om de också verkligen höll på
samernas nationella rättigheter började många bland dessa samer i
Oslo gå i de egna kläderna, de markerade sin nationalitet. Nu går
de åter klädda norskt. Det passar sig inte att visa sig som same i
Oslo liksom det inte passar sig att avslöja sig som tornedaling i
Stockholm.

Det är därför det nu är nödvändigt att ställa minoritetsfrågorna
till diskussion politiskt och klart.

a) Finnarna i Sverige (de finsktalande alltså oavsett om de är
finländare eller ej), liksom samerna, utgör nationaliteter. Deras är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:20:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skrifts/14/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free