Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ungdomarnas i tunnelbanan och de förklarar inte vad som skett. De
bara bekräftar. Det är skit samma i kvarten eller på RSV. (Fast
”Karriär” besannar sig. Figurerna tar nu det politiska klivet rakt ut
ur fiktionen in i verkligheten. Dock, det sättet att skriva är inte
vanligt.)
Men det märkligaste med detta svenska folkhem är att det
egentligen inte är särskilt svenskt. Det är blott typiskt. Det svenska är det
välfärdssamhälle som gått längst. Det befinner sig steget före. Men
dess förstadier kan återfinnas i Tyskland som i Frankrike som i
Storbritannien. Det verkligt svenska i folkhemstanken är tunnare
än den tunnaste fernissa. En skimrande yta blott.
Ty hur var det när Kjellén formulerade folkhemsdrömmen? I
vilket sammanhang gjorde han det? Det var i polemik mot Hjalmar
Branting. Polemiken rörde arbetarklassens internationalism.
Bran-ting hade skrivit för socialismen och arbetarklassens
internationalism som fredsbevarande. Branting hade skrivit som om framtiden
år 1912 såg sådan ut. Mot detta ställde Kjellén folkhemsdrömmen.
Och Kjellen segrade och fick rätt. Också Branting gled över till
hans sida (var väl sedan länge på glid 1912 för övrigt). Folkhemmet
var den andra lösningen på den djupa krisen. Den ena hade varit
socialismen, internationalismen, arbetarklassens uppgift. Men man
valde folkhemmet. Folkhemmet är den organiserade världen under
imperialismens villkor. Nu är de utsugna och fattiga fler än de var
då, de är också fattigare och mer utsugna än då. Men man slipper
se dem i närheten. De fmns utanför folkhemmets gränser; utanför
den folkhemska världens gränser. Och det som i Europa kunnat bli
farligt nyskapande ung revolterande arbetarklass vaggar sakta
gatorna fram.
Den folkhemslösningen var en allmän tendens i vår del av
världen. Vägen till folkhemmet gick såväl över Kaiserns Tyskland som
över republikernas Frankrike. Drömmen om folkhemmet var en som
knappt stördes av krig och politik. Slagorden växlade och
uniformerna skiftade men när det en gång blivit möjligt att skapa en
nationell och stabil enhet då var spelet vunnet. Därefter tog
reformverket vid.
I stort genomfördes samma reformer oavsett om regeringarna
kallade sig det ena eller andra. Ja till och med oavsett om det var
folkfront eller nazism. Roosevelts ekonomiska politik eller Hitlers
eller Per Albins var i stort utbytbara. Det blev socialvård med Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
