- Project Runeberg -  Skriftställning / 14! /
128

(1968) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alltid en möjlighet. Men den ena tjuven är inte bättre än den andra.
På finare språk heter det att man kan utnyttja motsättningar inom
den härskande klassen.

Politiskt spelar fonderna också en särskild roll. Pensionsfonderna
var ju svindelfonder från första början. Ett sätt att sälja
kapitalismen åt lönearbetarna. Fonderna skulle hålla den allt sjukare
kapitalismen vid liv. Så de troende lönearbetarna sparade och sparade
och lagrade sina besparingar i vad som sedan visade sig vara
värdelöst gammalt tegel invirat i stanniolpapper. Men på håll — i
den ideologiska skymningen på femtiotalet och med försvagad syn

— såg det präktigt ut med allt detta gedigna silver. Nu spricker
stanniolen. Kapitalismen är än sjukare och behöver än mer
blod-transfusion. Kapitalet behöver pumpa ut mer ur de lönearbetande.
Dessutom vill herrarna hålla lönekraven nere. Alltså repris på
fondsvindeln: Löntagarfonder! Det låter något.

Eftersom det är arbetslöshet och arbetslösheten bara stiger
behövs ett köttben att slänga åt de bråkigaste bland arbetarna
också. Nu blir det löntagarfonderna. Den som sliter och drar
duktigt i den frågan kan skickas på kurs och sedan på ny kurs och i
klivet från kursgård till kursgård kan hon eller han slutligen ta
språnget upp i den högre rörelsebyråkratien och bli som en av oss
och till slut kanske till och med bli HSB-direktör, spekulera i
hus och dela på sportlerna.

Det behövs frågor åt packet att syssla med. Sådana de tror är
politiska. När studenterna blev för bråkiga fick de en
kärnkrafts-fråga att leka med. Många försörjde sig länge på den. Nu är den
agitationen som bortblåst. Den behövs inte längre. Åt de
intellektuella har getts fredsfrågor i stället. Då bråkar de inte om
utsugningen, krisen och imperialismen. Kvar från kärnkraftsfrågans
dagar fmns blott några förvirrade och olyckliga själar som inte hann
hoppa till nästa fråga i tid; som trodde på orden om kärnkraft och
inte förstod att de bara var båg och glitter. Tidsfördriv för packet.
Skådespel när brödet börjar tryta.

Att de små miljonärerna nu skriker och demonstrerar på gator
och torg om löntagarfonder är naturligt. De skall ju likvideras som
klass. Varje gris skriker när slakthuset öppnar sina portar. Han
skriker, grisen, för att alla andra små grisar runt honom runtom
skriker. Men inte vet han varför han skriker inte. Inte kan grisen se
sin betydelse för slakteriverksamheten. Likadant med småkapitalis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:20:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skrifts/14/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free