- Project Runeberg -  Skriftställning / 14! /
167

(1968) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anckarström. Men högadeln skyddas. På sin höjd ges nu de
sörjande svenska partivännerna en polis ur björnligan, en tokig kurd
eller en svartsjuk äkta man som syndabock.

— Det är som om du inte trodde på den svenska rättvisan.

— Jag är överhuvudtaget inte troende. Jag håller mig till det
vetbara. I dessa svenska statsmord har det varit oförenligt med
statsräsonen att straffa mördarna. Det är kanske det den svettige
Holmér menat när han gått omkring och sagt journalister att
sanningen om Palme-mordet skulle skaka Sverige i dess grundvalar.

— Har han sagt det?

— Jo, det har han. Omständligt och stirrigt. Och inte ens en den
mest regimtroende svenska journalist kan ju tro att upptäckten av
en mordiskt tokig polisman, en svartskallemördare, en överspänt
skjutande EAPiare skulle skaka svenska folket. Tvärtom. De
troende längtar efter någon sådan att hålla för skyldig. Det skulle tjäna
statens bestånd.

— En som sedan blir skjuten under flyktförsök menar du?

— Kanske det.

* * *

— Efteråt undrar jag ibland om jag gjorde rätt eller fel.

— Du kallades ju aldrig till förhör.

— Just det. Jag var ju år 1973 med i det utvidgade redkom-mötet
där vi gick igenom IB-materialet innan det publicerades. Från det
mötet gjordes den juridiska bedömningen. Den att det i TF:s
mening var rätt att publicera materialet. Det kunde bli rättegång
men en tryckfrihetsrättegång skulle vi vinna då det var IB och dess
upphovsmän som var brottsliga.

— Så sades det inte sedan annat än av Guillou.

— Hade jag kallats hade jag vägrat uttala mig. Jag ansåg att det
stred mot svensk grundlag att uttala sig inför säkerhetspolisen om
de redaktionella överläggningarna. Då kallade man mig inte.

— Du ställdes inte inför något val. Du har inget att förebrå dig.

— Jo, andra ljög. Ljög för att skydda sin egen position. Det blev
taktiska minnesförluster. Det underlättade för den brottsliga
statsapparaten att med hjälp av fala jurister genomföra IB-rättegången.

— Du menar att om du hade uttalat dig inför säkerhetspolisen
om överläggningarna på detta möte då hade du visserligen brutit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:20:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skrifts/14/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free