Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kuba
Visst skiftas paradigmer. Det låter finare än det är. Om man säger
att de intellektuella far sina böjningsmönster utbytta låter det inte
fullt så hedervärt. Det blir som när jag uppdaterar en
programdiskett. Då förändrar jag textprogrammets böjningsmönster. Men
fortfarande är det jag som knappar maskinens tänkande.
Tag paradigmskiftet rörande Castros Kuba till exempel. Det kan
iakttas när man betraktar mottagandet av Arrabals brev till Castro.
Det är ingen särskilt bra bok. Även om jag skulle acceptera att skilja
ut form från innehåll kunde jag inte acceptera att Arrabals brev
ställdes i jämbredd med Célines innehållsligt motbjudande men
formellt lysande stycken i samma genre. Céline skrev bättre. För
några och fyrtio år sedan använde sig en mycket stor del —
periodvis en majoritet — av Céline för att byta sitt böjningsmönster om
judar och britter. Just nu tar de svenska intellektuella Arrabals
form till förevändning när de skall ta åt sig hans innehåll och
uppdatera sina politiska paradigmer.
Innehållsligt är hans skrift ett ohistoriskt mischmasch. För tio år
sedan när Kuba böjdes i revolution och framsteg och hjältedåd
hade Arrabal förblivit oläst.
Men då kunde man inte iaktta den historiska verklighet som
befann sig utanför det då gällande intellektuella böjningsmönstret.
Castros försök till självständighet 1967 hade omintetgjorts av hans
oförmåga att överge Kubas en-skörds-ekonomi och bygga upp
landet på egen kraft. Av anti-imperialismen hade blivit ett
klientförhållande till den sovjetiska socialimperialismen. I utbyte mot krediter
levererade Castro kubanska soldater till sovjetiska operationer. De
ekonomiska planerna kollapsade med sockerpriset då de grundats
på en kolonial en-skörds-ekonomi. Produktiviteten stagnerade. Den
nya bourgeoisien hade formerat sig till härskande och utsugande
klass inom det segrande revolutionära partiet och den kubanska
revolutionens utveckling var typisk som den mexikanska.
Nu blir Arrabal läst. Fortfarande är innehållet samma
ohistoriska misch-masch. Men nu behövs detta för det böjningsmönster
till vilket de intellektuella nu uppdateras. Nu blir US
A-imperialismens smutsiga krig mot Kuba lika osynligt som revolutionens stora
framsteg. CIA:s verkliga konspirationer blir till myt. Nu reagerar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>