Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den mest klassiska av borgerliga tyska städer. Det var i
Augsburg finanshuset Fugger med bourgeoisiens nya
penningekonomi verkade för att fräta sönder och upplösa det feodala
Europa för femhundra år sedan.
Om denna sin sin familjebakgrund skrev Brecht senare:
- Jag växte upp som son till / förmöget folk. Mina
föräldrar satte på mig / en krage och uppfostrade mig / till att
ständigt bli uppassad / och lärde mig konsten att befalla. Men
/ när jag blev vuxen och såg mig omkring / tyckte jag inte
om folk av min egen klass, / ville inte befalla och inte bli
uppassad. / Och jag lämnade min klass och slöt mig / till
småfolket.
Det ställningstagandet var ingen vanlig enkel
familjemot-sättning, ett föräldrauppror. Det var principiellt.
Vi som gick i skolan på den tid då kristendom ännu var
ett obligatoriskt ämne minns ju Augsburg på ett alldeles
särskilt sätt. Rättfärdiggörelsen genom tron alltså. Det var i
Augsburg Melanchton år 1530 formulerat Luthers grundtanke
att människan blir rättfärdig inför Gud av nåd allena, genom
Kristus allena. Människan kan alls icke medverka till sin
rät-tfärdiggörelse hur förtjänstfulla hennes gärningar än må vara.
År 1593 blev den oförändrade Augsburgska bekännelsen
enligt Uppsala mötes beslut läronorm för också den Svenska
kyrkan.
Om man vill sammanfatta Bert B rechts litterära arbete
skulle man därför kunna säga att han med det ville upphäva
den Augsburgska bekännelsen; han sökte medvetandegöra
publik och läsare att människan skapar sig själv. Han
förmådde därtill göra detta just på det sköna och råa språk
Luther format åt tyskarna med sin bibelöversättning.
För den generation Brecht tillhörde blev Första
världskriget sanningens ögonblick. Inte bara det wilhelminska Andra
riket visade sig vara fyllt med orenlighet och de dödas ben
bakom den ståtliga fasaden; hela den omskrutna moderna
borgerliga världen var en enda skändlighet. Dess konst och
kultur ett enda stort ljug. Den upplevelsen blev
expressionismens och DADAS bärande grundtanke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
