Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berörde ”ett näraliggande ämne” och anser sig därmed ha
upphöjt sin privata oförmåga till allmän norm.
Hade Torgny Segerstedt varit en ung gymnasist så hade jag
funnit denna hans inställning nästan rörande naiv och talat med
honom om nödvändigheten att läsa. All vår början bliver svår.
Man har inte rätt att smita från en nödvändig kritik genom att
skylla på bristande förstånd. Det är med förståndet som med
musklerna, det utvecklas med arbete.
Nu är Torgny Segerstedt ingen ung gymnasist utan en gammal
professor. Då blir det genast allvarligare. En lärare som inte
längre förstår de böcker som hans elever redan analyserat och
lämnat bakom sig är en tragisk figur.
Han förekommer ofta i litteraturen och ibland i verkligheten.
Den åldrande som förlorat förmågan att läsa nya skrifter, som
inte längre behärskar sitt fack, för vilken tidskriftssidorna är
fyllda med obegripliga formler och som tvingas upp att tugga den
förrförra generationens sanningar inför elever som bara ser rakt
genom honom med kalla ögon. Ensam däruppe med tvåhundra
ögon mot sig; det lilla skämtet som alltid brukat gå hem, nu bara
ögonen mot sig och inget leende och ingen hand rör sig.
Det är en otäck scen. Men vi behöver inte känna inför den.
Professor Segerstedt är inte någon sådan figur i en roman.
I hans fall är det annorlunda. Torgny Segerstedt är en svensk
akademisk ämbetsman med makt och myndighet. Därför säger
han som sant är att han inte kan förstå sina mer internationellt
lästa och kritiserade kollegers verk. Därmed fullföljer Torgny
Segerstedt en lysande tradition i svenskt andligt liv.
För att tala med professor Vitalis Norströms ord i den skrift
som genom beslut av 1898 års riksdag och med hjälp av
bankdirektör K. Wallenbergs storslagna donation skulle på franska
språket spridas till en häpnande omvärld under världsutställningen i
Paris:
”Den filosofiska andan i vårt land har emellertid icke blott röjt
känslig mottaglighet för resultaten av filosofiens allmänna
utveckling jämte en viss självständighet i dessas tillgodogörande
utan också givit upphov åt en verkligt nationell filosofi, som i
tankens medium avbildar vår kulturs innersta väsen och
egendomliga kynne... Den nationella svenska filosofien har på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
