- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Föreningen "Svenska Folkskolans Vänner" / H. 1. James A. Garfield, President i Nordamerikas förenta stater /
28

Author: Emil Wichmann, Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28 James -1. Garjich lejncrcistecleyr2«ng.

råe, ohyfsade sällar, som hwarken brydde sig om Giid eller män-
niskor. Den bäste kamraten war den, som kunde slåß och dricka
mest samt sjunga de ioärsta wisorna. James-, som utgått från
ett sedligt och gudfruktigt hem, mar ej toan wid ett sådatit lif,
och då de råe kamraterna märkte detta, gjorde de på sitt grofwa
sätt narr af honom. Hans karaktär blef sålunda nu stäld på
det hårdaste prof, men han bestod det som en man. Långt
ifrån att låta sjömännens sedeslösa lefnadssätt utöswa på sig
något inflytande, dlef han trogeti de grundsatser om rått och
orätt han i modershennnet insupit. Wid deras skämt och håtr
fäste hatt intet afseende utan war ständigt glad och månlig mot
alla samt tvillig att utföra det som blef honom anbefaldt. Ocksä
kunde han för kamraterne förtälja mången munter historia och
wcum så småningom deras bewågenhet, utan att någonsin sträfwa
därefter. Och när de därtill erforo, att han i mångt och myk-
ket miste bättre besked ätt de själfme, steg han altmer i deras-
anseende.

Det erfordras dock merendelå inför dylikct kamrater ett
odentligt krastprof för att toinna deras fulla erkännande, och
James blef dettt ej häller ett sådatit skyldig. Det ivar honom
sä mycket lättare att utföra, som han för sina år mar omanligt
starkt bygd och kraftfull.

Båteii nådde en dag det ställe i kanalen, därifrån ångaren
skulle ’släpa deti sanuue Ividare till Pittsldiirg. James stod på
däcket och bredwid honom en af båtkarlarne, hwars nantn»war
Murphy- ett stor, groflemmad krabat på 35 år· Då linan ka-
stades frätt ångaren, skulle James taga emot henne, men genom
en rörelse af dåtett slant hon öftoer hans axel och träffade
Murphy, htoarö mössa föll i kanalen. Murphy störtade nu sotn
en retad tjur på James i asfigt att kasta honom till däcket, men
denna toek skickligt åt sidan samt gaf Murphy därjämte ett kraf-
tigt slag på örat, som kotn honom att nunla ned i båtbottnetr
bland järnmalnien. För att med ens göra slut på strideii ka-
stade sig James- öfmer honom och höll honom ned. De andre
komraterne skrattade och uppmanade James- att straffa sin mot-
ståndare eftertrhckligt. Men i stället för att följa deras råd, lät

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:21:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skriftsvfv/1/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free