- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Föreningen "Svenska Folkskolans Vänner" / H. 3. En Byhistorie /
31

Author: Emil Wichmann, Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ick« l-3,lt-«.(sts-yt·». 31

sjöng och märkte ingenting, och hjulet stirrade och trädets gled-
pä rullen, medan Lotta satt och stref med anledtsdrag sä glada
och så skinande, ja gladare och mera skinande ätt söm

,,Ottt Lotta skrattade ät sagan och åt Nils? Hott skrattade
as lycka och glädje. Det war engång en slicka, hennes namn
mar Lotta, och hon höll en gosse käi·, som hette Nils-. cht
hade warit god ät henne itfioeik ntan lärdom, ty han mar en
hurtig gosse, kiict och klok, just sädati sotit hon tänkte sig en
karlakarl, men Nils mar icke nöjd med det han sätt, han wille«
hasma ljus och lärdom och hans fliekit stod beredd att tvänta
tils han samlat metande och kunskap, th hon ägde jn hans kär–
lek och kärlek toar dett sol, som lyste henne-«

Då hon slutat skriswa stack ioiirdinnan in sitt hufwud-

— Maten mäntar, det är icke tid att skriftva lätigre,toii11:«
nen min.

Lotta hopmek brestoet medan lilla Rika inberättade att nä-
got sans på boi·det, men hon wille icke säga hwad, kanhända-
kunde Lottct gissit det? Men Lotttt brydde sig ej ont att gissa

—- Hmar är Nils-, iii· han i stngan?

-— Nej, han tände lyktan och gick ner till stallet.

— Jag stres ett liteti saga, Rika, kanske toill dn föra den..
till Nils i stallet?

— Det gör jag, men mill jnngfrn Lotttt sedan liisct den
sök mig?

— Jag hinner ej, jag reset· jn i morgon.

—- Ja, det är sant och därför kan jag icke maka riktigt
glad i lantli.

Wittdinnan lindrade då Nils en stnnd därpå kottt htvif8-
lande stiin stallet, men holt mar klok och gissade att det kanhända
blismit klart emellan dem. Hon önskade att alt mar godt och-
miil, ty Lotta hade blisioit henne liii-. Holt låtsade likiväl ej
märka något och hennes man bemärkte intet all-J, fastän hatt
lade märke till att Nilss- ntat glad som fört-.

——- Ja, ja, de nngad lynne är sotit mäderilen, sade han,
som stundom rycker till, men ätet« lugnar af.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:21:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skriftsvfv/3/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free