- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Föreningen "Svenska Folkskolans Vänner" / H. 4. Ur Finlands historie /
19

Author: Emil Wichmann, Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Per Ernst-. 19

framom sin tid, twärtom mar han en af adelsskapets ifrigaste
förstoarare och påstod tillochmed isittande råd ,,att konungen ej
borde gifwa adeln namn af undersåtar, ty sådatit wore för dem
trälaktigt, och satte konungen själf i likhet med en tysk furste,
som också har adel till undersåtar. Smeuska konungen, tnente
han, borde gisma adeln namn af sina ständer, såsottt konungarne
af Spanien, Portugal och Poleti göra.« Ja senare dress till-
orhmed det påståendet att adeln ensam mar kronans-, men ofräl-
sestånden adelns undersåtar. Sädatia tänkesätt förenade han
tillika med en stor sparsamhetsanda, sä att han ogärna afstod
frätt nägot as sitt stånds priwilegier,änskönt han å andra sidan
mar deti förste att yrka det adeln framför enhniar annan borde
wara beredd att tväga lif och blod för fäderneslandet samt helt
och hållet egna sig åt dess tjänst· Förtvärftvadt anseende satte
han därför under det ärfda och yrkade att de gamla adels-släg-
terna skulle hällas i aktning ,,pä det icke alla skulle wara såsom
sioinesötter«; «skulle det annorlunda här i tvärt fädernesland ske,
så wore tvi wärre aktade än turkar och hedningar-« menade han.

Då han därför, såsom ofwan inunder-, hemskickades af
konungen frätt Tyskland för att inträda i rådet, fordrade han i
egenskap af greswe plats ösmer alla de andra,äfwen äldre råds-
herrar, och likasä uti hofrätten, dit han särskildt hörde. Dessa
anspråk gjorde honom förhatlig för hans ämbete-bröder, och ehuru
konungen hade lofwat honom det höga ämbetet af Swea rikes
drots sä snart hans farbror grestoe Magnus Brahe fölle undan,
så fick hatt dock wid malet, som skedde är 1634, ingen enda röst,
utan platsers tillföll grefme Gabriel Oxenstjerna, bror till den
mmmluunige rikskansleren Axel Oxenstjerna, konung Gustaf
Adolfs män oci) Swergetz utmärktaste titan på den tiden. Här-
igenom santt genant andra ttoistigheter uppstod mellan greftve
Brahe och Axel Oxenstierna stor split och afund, säsottc ofta
händer dä utmärkte män sinsemellan täfla, ehuru denna miss-
hiittighet först blef uppenbar efter den store kontingents frånfälle
i slaget wid Littzett J(i:32, hwarom osman uämdes. Dä denna
sorgligci nyhet kom till Smerge,togo riksensz räd ,,ett sullhugsadt
råd att lesma och dö gemensamt för fäderneslandetswärn, nytta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:21:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skriftsvfv/4/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free