Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Per Brahe-·
i nårwara af riksförmyndarne tog hon Ur en framräkt mössa
den lotten, som hade Per Brahes namn. Hari blef altså ut-
nämd till Stoea rikes drots och ntwecklade säsotn sådan mycken
betänklig och riksgagnelig wärksamhet, både i hofrätten, där hatt
nu tog plats som ordförande, och bland riksförmyndarne, som
hade hela styrelsen om hand. Småningom lärde äfmeti riks-kati-
sleren Axel Oxenstierna bättre ioärdera den utmärkte mannen, så
att hart ofta med beröm talade om hans toärksamhet i Finland
och yttrade ,,att grefme Per älskade sitt fädernesland högts-
Brahe å sin sida wisade mera aktning för Oxenstierna ätt förut
och småningom uppstod mellan de förre fienderna en nära wän-
skap, hioilken yttermera bestyrktes genom giftermål mellan yngre
medlemmar af de båda förnäma slägterna-
Deti s dec. 1644 sylde Kristitia 18 år och emottog nu
såsotit fullmyndig drottning styrelsen öfioer Snicrges rike med
underlydande land, dem hon af sin fader Gustaf Adolf den
store ärft hade. Utom området för denna berättelse ligger att
omtala hnrn oförståndigt hon handhade regeringstyglarne och
huru rikets inkomster bortslösades på in- och utländska gunstlingar,
hwilkacz enda förtjänst ofta nog bestod i förmågan att roa drott-
ningen. Men med alt sitt lättsinne hade hon dock klokhet nog
att äfwen wärdera den sanna dugligheten, äfnjen där den icke
framhölls af lysande umgängesgåfnior, och oaktadt Per Brahe
mer och mer drog sig undan det milda hoflefwernet, åtnjöt han
dock drottningens ynnest i hög grad och fick äfter siii andel i
hennes lysande frikostighet. Sä erhöll ha11(1645 flere socknar,
som lades under hans- grefskap Wisiiigsö i swenska landskapen
Oster- och Wästergötland samt Småland, och erhöll i Finland
Kajaneborg och Kajana sockeii jämte de stora Kuopio och Jdeii-
saltni socknar till friherrskap. Senare förunnades honom full-
komlig skattefrihet för hela deir stora Wisiugsön med dess hem-
man och imoånare samt därjämte öfroer dessa senare full doms-
rätt äfwen till lif och död. Drottningen toille ock upphöja ho-
nom jämte Axel Oxenstierna och Tott till hertiglig wärdighet,
men de undanbädo sig alla tre.
Fråii sonnnaren 1648 till 1650 tvistades han återigeti i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
