Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iiclrrlt J«·c·jjt)tch. lj
Sä förgingo äter ett par är.
Elsa hade alls- ingen stark natur; hon hade en lättg tid
warit sjuklig, isynnerhet led hennes bröst mycket genom den
ständiga inandningen af den orena luften frätt lamporna och
dammet. Hosta och andtäppa besmärade henne mer och mer.
Slutligen uttömdes hennes krafter och hon måste intaga sängen.
Eli alltoarsam bröstsjnkdom, hwars följder hon sedatt aldrig blef
fri, höll henne fängslad toid fjuklägret i mer än fettt meckor.
Mycket led hon, men hon mar en kminna som kunde lida utan att kno-
ta. Föröfrigt blef hon wäl skött och märdad och hon miilsignade ofta
fnt arbetsgifttJare för hans omsorg öfmer henne under hennes sjukdom.
Dä hon äter kom upp mar hon så utan krafter, att hon
på en lättg tid icke kunde uträtta något. Lätaren förbjöd henne
dessutom strängt att återtaga arbetet med lnmporna, dä det in-
om kort tid skulle bryta hennes hälsa för all tid.
Hwad skulle hon nu företaga sig?
lsoou tog gos-sett, som nu war tre är gammal, wid handen
och begaf sig äter på tvandring nt i den mida wärlden, förli-
tande sig på att Gnd nog skulle leda henne och barnetsi hamn-
Det war pä hösten. Folket tog upp potäter, och hon er-
bjöd sin hjälp, hät« och där under sin färd. På ett del ställett
blef dett antagen, på andra afslagen; men hon förtjänade dock
till uppehälle för nägra meckor.
Winteru tillstundade. Smag war hon, och intet arbete,
passattde för henne-s krafter, stod att fäs. Detsägttt att blifma
en smär tomter-, men hon höll dock ämnt hufmndet uppe. Dä
toandrade hon upp till hnfnmdstaden, där hon omsider fick litet
arbete, som dock gaf endast en ringa förtjänst. Barnet lämnade
hon i kost hos ett folk lnoarest hon ästoen själs hade kiparter,
tuen godsett blef där härdt och omättligt behandlad- Hatt och
hand moder liigcw om natten uppe på ett loft, där det mar både
kallt och otrefligt. Ofth lät foster-modern gosfeti hela dagett
ligga i sängen, för att toara honom kwitt, och först emot af-
tonen, då Elsa wantades hem frätt arbetet, blef hatt påklädd
och fick lof att komma ned i kannnaren. Det gjorde Elsa ondt
om hennes lille gosse; hon miste huru illa han blef behandlad;
men hon miste ocksä att här hjälpte hivat-ten onda eller goda ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
