- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Föreningen "Svenska Folkskolans Vänner" / 5 /
12

Author: Emil Wichmann, Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 kläs-ett PräJMCL

danden, men dock icke häller utan glada och trefliga stunder.
Än mar holt här, än där. Ofweralt hwart hoit kom, fans det
goda människor som öppnade sina dörrar för henne, ja på en
del ställen blef hon flere weckor med ens, och hjälpte till i hit-
set med hivad hon kunde. Holt blef snart känd i en.stor om-
näjd och ingett miste att säga annat än godt om den täliga
sjukliga kminnan. «

Dä tvären kom med sin milda luft och lefnadsglädje,
började det äter bli bättre med Elsas hälsa och holt gladde sig
nu wid utsigten af att pä ett mera själfständigt sätt kunna för-
sörja sig.

Hoii började att samla örter frätt fälten, helande örter,
som hon sedan sålde på apoteket. Gosseti fick dä lof att hjälpa
till, sä godt han kunde. Det mar isynnerhet millefolium, ka-
milllilonnnor och eterneller, samt kungs-lins, de gingo pä jagt
efter- De sistnämda som ej finge mässas-, uppsamlade Elsa ieIt
korg, de andra i påsar, som hon bar under armen. Ofta Ivar
hott så belastad att hatt knappast orkade flytta benen; men ju
större börda, dess större förtjänst.

Pä sin mandring omkring i bondbharne, samlade hon också
lumpor i särklas- htoilka hon förmarade i de hus ach gårdar där
hon mar mest känd, intill dess hon fami någon utmäg att fä
dem till närmaste handels-stad- diir hon sålde dem ät köpmännen-

Nägot säkert hem hade hon ännu icke, men holt hade
mänga säkra toänner i de flesta lands-byar- Man säg att hon
ej mar någon landstrykerska som drog omkring af kätja, utan en
fattig moder, som kämpade till det yttersta för att skaffa Uppe-
hälle ät» sig och sitt barn.

Ar ester är förgick. Elsa Ivar alltid till ivägs, alltid i
sull ioärksamhet. Oiti sommaren samlade hoti örter« och lmnpor,
hjälpte människorna wid körsltärsplockningen, samt med lättare
arbete-i under skördeti. Under miuteru gick hon oclså ikring med
sin lnmpfäck, hwark- innehäll hon om aftnarne sorterade. Män-
geli gåiig kunde hon amoända nägon gammal trasa till sm egen
eller sonens beklädnad. Ylle lapparna twättade hon, rispade
upp dem, kardade och spann, samt ioäfde däraf strnmpeband.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 4 23:48:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skriftsvfv/5/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free