Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sket war mången som tyste att Anders Karlssons stuga mar
’ den trefligaste i hela trakten. Deii läg högt uppe på en
backe med lijörkskogeti bakom och stora landsmägen rakt nedanför-.
Farstukanunaren hade ett fönster ät skogen, men stugan som·
mar ljus och rymlig twä utät iväge11. Sedati faderns död, dä
Anders nyss fylt sitt tjugonde är, hade han warit torpare un-
der Nordanwike hemman, han mar en hederlig och rask gochev
samt duglig arbetare. Siri mor hade han hos- sig, men gutn-
man, som länge warit rask, hade nu sjuknat in och legat slere
weckor till sängs-. Hwarkeu god wärd eller medicin hjälpte henne
och slutligen bad hon Anders kalla församlingens prost, emedan
hon kände att dödeii nalkades-
Prosteti Ek hade redaii i mer än trettio är warit själa-
herde i X socken och för sin hjälpsamhet och sina goda räd bäde
i andligt och lekamligt hänseende, älskad af alla. Hari följde-
äfweii nu med stor beredwillighet Anders till deti sjuka modern,
som af hans tröstande ord kände sig mycket styrkt. Dä pro-
sten gätt satte hon sig upp i bädden tog sonens hand och sade:
,,Dn har alltid warit ett god son för mig Anders- och gärtia
gjort det som rätt warit, häll dig också härefter till Gude ord
och glöm aldrig att ,,Herreti är tvär rättfärdigt)et.«- På den
tron har jag lefwat mitt länga lif och därpå dör jag, amen.«
Dessa woro hennes sista ord innan hots stilla inslnmrade
i dödens länga sömn.
Moderns bortgång roar för Anders ett smärt slag, nu
stod hatt alldeles ensam i märlden, men han hade icke bliftoit
lärd att sitta och sörja med händeriia i kore, därför började hatt
arbeta flitigare ätt förr. Eli gammal gumma frän granutorpet
säg om kreaturen, eljeg war han ensam i stugan och mängeu
kwäll, när haii kom hem frätt dags-märket i gärderi och intet ljus
lyste i fönstret, tänkte hatt alltid pä modern och suckade tungt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
