Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Du blir visst litt rar, når du kommer på
fjellet, du.
Ingen ser oss, sa jeg.
*
Det går en tråkk forbi huset vårt, litt sør
på flaten. Den går øst—vest og er forseglet
med kuklover der det er jordsmon til det. Spor
efter hæljern så vi også, da vi gikk efter
proviant for noen timer siden. Vi måtte gått én
og én, skulde vi holdt oss til veien, derfor
gikk hun neri tråkken og jeg oppå kanten;
jeg hadde hånden på skuldren hennes som
ellers, når vi går i Nordmarka.
Hun så og glante op efter den bratte lien
mot nord, ut efter vidden foran oss, og rett
som det var sukket hun, er det ikke et eneste
tre her da?
Jeg spurte hvad det skulde være godt for?
Forresten var det småbjerk både hist og her
i bergsprungene, når en så efter.
Jeg har aldri visst det fins så mange stener
i hele verden, sa hun.
Det var vel ingen grunn til å bli kald. Hun
skulde vel ikke huje og rope det var vakkert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skrivroman/0023.html
