Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag alltid har sagt: sanning framför allt, även om du skulle
tänka, att du blir straffad för en förseelse. Jag har vetat, att
du slagit sönder vasen. Jag satt i fars rum och såg huru
det tillgick, och jag har varit mycket ledsen över att du dröjt
så länge med att tala om det för mig.»
»Åh mor — lilla mor!» Erna kröp ihop i mors famn,
som ville hon finna skydd mot all världens synd och sorg.
Mor strök hennes hår.
»Jag är säker om att du haft riktigt svårt de här
dagarna, och att du känner det gott nu, inte sant?»
»Å — jo — lilla mor. Jag ville inte tiga med det, jag
ville tala om det — men när jag tänkte på det — så tyckte
jag alltid, att jag skulle inte göra det då, utan vänta — och
det var så dumt, så!»
»Det var inte blott dumt, utan det var fegt. Men nu
vill ju min lilla Erna försöka att bli en modig och sann liten
flicka, som alltid genast erkänner ett fel. Och så ska du
komma ihåg en sak: om du inte aktar dig för små fel, faller
du snart i större.»
Erna såg mor djupt in i ögonen: »Ja, mor, jag’ ska be
Oud hjälpa mig att komma ihåg det.»
ERNAS FÖDELSEDAG.
Nu nalkades »födelsedagarna», Ernas och Sivs, med
endast en dags mellanrum, och hela familjen gladde sig åt dem,
kanske lika mycket som småttingarna själva.
Kvällen före sin kände Erna sig mystisk och högtidlig.
I morgon var den stora dagen, som, näst julafton förstås, var
den roligaste dag på hela året.
Hon tiggde inte att få vara uppe »bara en liten, liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
