- Project Runeberg -  Barnen Wide. En liten berättelse om deras liv i staden och på Solvik /
31

(1910) [MARC] Author: Anna Schütz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tidigt på morgonen hemförde gubben Jon och Sven ett
helt lass friskt löv till majstången, som mor och barnen själva
brukade kläda varje år. Fram på förmiddagen sprungo
barnen ut på ängen och kommo med hela fång av prunkande
blommor till mor, som oavbrutet band guirlander och kransar.

Vid middagstiden var majstången smyckad och rest.
Allt var färdigt att mottaga midsommarhelgen och far.
Middagsbordet stod dukat under lindarna, och Anna-Greta gick
redan och fröjdade sig åt efterrätten, som var hennes favoriträtt.

»Å, om tåget ville komma!» önskade Siv och lade fem
små smetiga fingrar på ’mors nystrukna vita klänning.

Och snart stodo alla i en rad på perrongen; och där
stod far ute på plattformen, när tåget gled in, svängande sin
hatt till en glad hälsning. Vagnen, med far, mor och »lillan»
rullade iväg, men far hade inte väl hunnit hälsa riktigt på
mor och lill-ungen samt på gubben Jon och mor Brita, där
de gingo och solade sig nere i trädgården, förrän de
promenerande barnen trädde in genom grinden. — — —

Vad middagen smakade i skuggan under lindarna och
vad barnen hade mycket att berätta om det som timat sedan
far sist var uppe hos dem.

Erna hade plumsat i sjön med kläderna på sig,
baklänges genom ena badhusdörren, som hon trodde var så väl
haspad. Siv hade sprungit till mor och skrikit, att hon
drunknat. Erna såg allt vacker ut, när hon sprang upp drypande
och gråtande. »Slask» lät det för varje steg hon tog. Men
mor blev ändå så glad och tog henne i famn och kramade
det mesta vattnet ur henne.

Gun och Anna-Greta hade klätt ut sig till stora damer
och gått ned till sin gamle vän skomakare Schager med ett
par skor som skulle lagas, och Sven hade sprungit dit i
förväg för att få se deras intåg och det intryck, de skulle göra i
verkstaden. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skwide/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free