- Project Runeberg -  Berättelser för den äfventyrsälskande ungdomen. 8, Slafgossarne i Sahara /
41

(1867) [MARC] Author: Thomas Mayne Reid - Tema: Slavery, Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. En flytande frukost

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafvet, ingenting ätbart, — icke så mycket som till
middag åt en skogsråtta.»

»Kanhända,» återtog Colin, »kunna vi, sedan vi
färdats några mil, komma i ett helt annat land. Vi
kunna hålla oss utmed kusten. Hvarföre skulle vi
icke kunna finna skalfisk att uppehållia lifvet med?
Se — derborta är "ett mörkt ställe på stranden. Det
skulle icke förundra mig om det funnes något der.»

Allas blickar vände sig ofrivilligt mot kusten —
allas, utom båtsmannen Bills. Hans voro fästade
på ett annat föremål; och en rörelse som undföll
honom, tilldrog sig hans kamraters uppmärksamhet.

»Skalfisk, och strunt!» utropade Bill; »här är
någonting bättre till frukost än kalla ostron.»

Medan båtsmannen talade, pekade han på ett
ovalformadt föremål, något större än en kokosnöt,
och som framstack mellan kamelens bakben.

»Det är en hona!» tillade han, »hon har haft kalf
för inte länge se’n. Titta på jufret! Det är fullt
med mjölk. Det räcker för oss alla.»

Liksom för att bekräfta hvad han sade, nedföll
den gamle båtsmannen på sina knän bredvid den
liggande kamelen, tog en af spenarne i munnen och
började suga.

Djuret gjorde intet motstånd. Måhända kunde
det finna »kalfven», som sålunda begagnade sig af
dess spenar, något ovanlig, men endast till färg och
utseende, ty utan tvifvel hade det ofta förut på
samma sätt betjenat sin afrikanska egare.

»Riktigt rart!» utropade Bill, då han ett
ögonblick höll upp för att andas. »Lika godt som den
bästa grädde; om vi bara hade en bit bröd eller
något af er skottska gröt, master Colin. Men jag
glömmer mig. Mina dugtiga jungman», fortfor han i det han
reste sig upp och gick åt sidan, »ni äro alla
hungrigare än jag. Drick, det räcker till åt er allihop.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafgoss/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free