- Project Runeberg -  Berättelser för den äfventyrsälskande ungdomen. 8, Slafgossarne i Sahara /
51

(1867) [MARC] Author: Thomas Mayne Reid - Tema: Slavery, Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Spåren i sanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunde man tydligt sluta, att de sökte efter något,
och detta något var kamelhonan, som låg tjudrad i
sandklyftans botten, nära intill det ställe, der våra
vänner befunno sig.

»De hafva kommit på orätt spår,» sade Colin,
tagande ögat från glaset, så snart kamelens spetsiga
svans försvunnit bakom sluttningen af en sandkulle.
»Så mycket bättre för oss. Mitt hjerta satt i
halsgropen för en minut sedan. Jag var öfvertygad
om att det var förbi med oss alla.»

»Du tror då att de icke sett glaset?» frågade
Harry.

»Nej, eljest hade de nog kommit för att
undersöka det. I stället hafva de helt och hållet
lemnat stranden. De hafva begifvit sig inåt landet
ibland sandkullarne och äro icke längre i sigte.»

»Godt!» utropade Terence, lyftande hufvudet
öfver åskanten, hvilket de andra också gjorde.

»Ah! godt! ja det må väl master Terence säga.
Sådana åsnor vi varit! Vi tänkte aldrig på spårena,
ingen enda af oss, och tänk om de upptäckt dem!»

Under det Bill talade, pekade han ned emot
stranden åt det håll dit han krupit för en stund
sedan. Der voro tydliga märken i den halfvåta
sanden, liksom efter en stor sköldpadda eller
krokodil, som släpat sig på marken.

Det var blott slumpen som frälsat dem från
upptäckt. Hade kamelens egare endast fortsatt sin väg
hundra alnar efter stranden, skulle de dubbla spåren
efter båtsmannen icke undfallit honom, och han hade
då naturligtvis följt dessa till det ställe der de alla
voro dolda. Som det nu var, hade de båda ryttarne
icke kommit tillräckligt nära för att kunna se spåren
efter den gamle sjömannen. Kanhända trodde de
att de följt stranden tillräckligt långt, och hade nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafgoss/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free