Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Öknens skepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig våra vänner att lemna ett ställe, vid hvilket de,
oaktadt den tillflykt det skänkt, dock redan tröttnat.
Deras förberedelser till uppbrott voro lätt
verkställda och upptogo knappast tio sekunder. De
bestodo endast i att lösgöra kamelen oeh begifva sig
på väg, eller, som Harry skämtsamt yttrade, lossa
ökenskeppets ankare och begynna sin seglats.
Just som den sista strålen af dagsljuset försvann
från sandkullarnes toppar och fladdrande for öfver den
blå oceanen, smögo de sig från sitt gömställe och
började en resa, om hvars längd och slut de icke
egde någon föreställning.
Hvart de skulle styra sin kosa visste de icke.
De kände endast att kusten sträckte sig från norr
till söder och att de borde gå i riktningen af det
ena eller andra af dessa väderstreck. Det var
likgiltigt åt hvilket af dessa håll de vände sig, och hade
de bättre kännt sin verkliga belägenhet, så kunde
de lika gerna bestämt riktningen af kosan genom
att draga lott om hvar de skulle kunna påträffa
något civiliseradt nybygge. Men de visste icke detta.
De hyste den tron — den gamle sjömannen fastare
än de öfriga — att det fanns portugisiska skansar
utmed kusten, förnämligast söderut, och att de,
genom att följa kusten, möjligtvis skulle finna någon
af dessa. Det är sannt att det fanns och ännu
finnes sådana platser, dock ingen nog närbelägen det
ställe der de ledo skeppsbrott, för att kunna nås af
de förliste, huru ifrigt de än måtte söka derefter.
Okunniga om det outförbara i deras försök,
började våra vänner sin resa i en sinnesstämning, som
var värd en större framgång.
Till en början leddes kamelen vid handen af
gamle Bill. Alla fyra hade hvilat upp sig under
dagen och ingen af dem brydde sig om att rida.
Men som floden nu började stiga upp i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
