Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXX. En dubbel förlägenhet - XXXI. Ännu en gång ett skratt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samtala med hvarandra på hafvet, utbytte de sina
tankar med omtänksam försigtighet, och medan de
uppmuntrade hvarandra att härda ut, funderade de
på tillfälle att kunna undkomma sin vådliga
belägenhet.
Helt hastigt började vattnet att blifva djupare,
och de kunde icke längre krypa på knä.
De beslöto då att resa sig, och tänkte att de
kunde ställa sig på fötterna och hålla sig krokiga
i jemnhöjd med vattenbrynet, men knappast hade
de rest sig i upprätt ställning, förrän de kände att
deras fötter icke hvilade på stadig mark, utan att
de sjönko allt djupare.
»Flygsand!» var den gemensamma tanken hos
alla tre.
Lyckligtvis för dem hade deras förföljare
redan öfvergifvit kusten, eljest skulle gossarnes
plaskande och sqvalpande icke hafva undgått
deras uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
