Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLVII. Den yattenlösa källan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rät vinkel men den de hade följt under den
tidigare delen af dagen.
Några af slafvarne förklarade att de icke
kunde gå vidare; men sedan de blifvit kittlade med en
käpp, insågo de att de hade misstagit sig.
Tillämpningen af Golahs knölpåk uppväckte
domnade krafter, hvilka de icke trott sig ega.
Efter att hafva skridit framåt omkring två mil
från den torra källan, gjorde Golah tvärt halt,
dervid han gaf sina följeslagare några befallningar i
en låg ton.
Kamelerna fördes genast i en cirkel, och
nödgades att knäfalla, medan deras packning lyftades af
dem.
Under tiden hörde de hvita fångarne röster och
tramp af hästhofvar.
Den svarte sheiken, med sin högt uppdrifna
hörselförmåga, hade upptäckt främlingars
annalkande. Detta hade föranledt honom att göra halt.
Då bullret kommit litet närmare, utropade
Golah på arabiska:
»Är det fred?»
»Det är fred,» blef svaret och då främlingarne
kommo närmare vexlades helsningarna: »Frid med
er, frid vare med alla här, och med edra vänner!»
Karavanen som de mött bestod af omkring
femton eller tjugu män, samt några hästar och
kameler. Sheiken, som kommenderade densamma,
frågade Golah hvarifrån han kom.
»Från Vestern,» svarade Golah, låtande dem
förstå att han reste samma väg som de.
»Hvarför höll ni icke då ut tills ni kom fram
till källan?» blef nästa fråga.
»Den ligger för långt borta,» svarade Golah.
»Vi äro ganska trötta.»
»Det är icke långt dit,» sade sheiken, »icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
