- Project Runeberg -  Berättelser för den äfventyrsälskande ungdomen. 8, Slafgossarne i Sahara /
155

(1867) [MARC] Author: Thomas Mayne Reid - Tema: Slavery, Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LI. Sheikens hämndplan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I ett ögonblick kastades de alla fyra till marken.

Med deras händer bundna, handterade sheiken
dem som om de varit sandsäckar.

Han tog Harry vid håret med den ena och
Terence med den andra handen, reste dem på detta
sätt upp och släpade dem tillbaka till den plats i
linien der de förut setat.

Bill räddade sig genom att rulla sig omkring
tilldess han kom på sin förra plats. Colin tilläts
ligga på marken der sheiken kullslagit honom.

Golah återvände nu till gropen, der qvinnan
stod till hälften begrafven.

Hon gjorde intet motstånd, yttrade ingen
klagan, utan syntes lugnt öfverlemna sig åt ett öde,
som hon icke kunde undkomma. Det var synbart
att Golah icke ämnade se henne dö; ty, medan
jorden fylldes kring hennes kropp, var hennes hufvud
alltjemt öfver marken. Hon skulle hungra ihjel!
Då sheiken ämnade gå ifrån gropen, talade qvinnan
några ord, som likväl icke gjorde någon verkan på
honom. Men kroomannens ögon fylldes af tårar,
som hastigt rullade utför hans mahognybruna kinder.

Colin, som var uppmärksam på allt utom det
öde som hotade honom sjelf, märkte kroomannens
rörelse och frågade efter orsaken dertill.

»Hon ber honom bli god mot hennes lilla
gosse,» sade karlen, i en ton darrande af rörelse.

Äro tårar omanliga? — Nej.

De klara perlor, hvilka rullade från denne mans
ögon och glänste mot hans mörka kinder, då han
hörde den olyckliga qvinnans bön för sitt barn,
utvisade att han icke var något djur, utan en man,
— en man med en själ och ett hjerta, som många
kunde afundats honom.

Sedan han lemnat stället der qvinnan var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafgoss/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free