- Project Runeberg -  Berättelser för den äfventyrsälskande ungdomen. 8, Slafgossarne i Sahara /
203

(1867) [MARC] Author: Thomas Mayne Reid - Tema: Slavery, Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LXII. Vid slutet af Sahara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


LXII. Vid slutet af Sahara.


Efter en resa af två långa besvärliga dagar,
hvarunder de stackars slafgossarne plågats af
trötthet, hunger och törst, och dertill varit
blottställda för en brännande sol, anlände kafilan till ett
annat vattenställe.

Då de kommo närmare oasen, märkte våra
gossar att det var samma plats, der de först hade
fallit i Golahs händer.

»Må Gud hjelpa oss!» utropade Harry Blount,
då de nalkades stället. »Vi hafva varit här förut.
Vi skola icke finna något vatten, fruktar jag. Vi
lenmade icke mera än två byttor med vatten i
gropen, och som regn icke fallit sedan dess, måste den
vara torr för länge sedan.»

Ett uttryck af hopplös förtviflan kom öfver
hans kamraters anletsdrag. De hade några dagar
förut sett huru nästan allt vattnet upphämtats ur
dammen och gifvits åt kamelerna.

Deras fruktan var lyckligtvis ogrundad. Det
var tillräckligt vatten i dammen, ty ett starkt regn
hade fallit i den lilla dalen, sedan de lemnat
densamma.

Den ringa tillgång på föda de resande innehade,
tillät dem icke att dröja länge vid vattenstället, och
påföljande morgon fortsattes resan.

Araberna tycktes icke hysa någon ovilja till
den unge mannen, hvilken hade biträdt Golah med
att döda deras följeslagare, och nu, sedan den svarte
sheiken var död, hade de ingen orsak att befara
det ynglingen ämnade rymma. Negern var en af
dessa menskliga varelser, hvilka icke kunna rå om
sig sjelfva och aldrig finna sig rätt hemmastadda,
så vida icke någon innehar husbondeväldet öfver
dem. Han intog lugnt sin plats bland de andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafgoss/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free