Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LXVI. En lefvande ström - LXVII. Araberna i hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stånd att resa sig, och två af hans svarta kamrater
befalldes att draga honom ut från det obehagliga
sällskap i hvilket han råkat.
Sedan han blifvit befriad från gräshopporna,
förflöt flera minuter innan han återfick sina sinnens
bruk och tillräcklig kraft att fortsätta resan.
Båtsmannen Bill motsatte sig för en stund alla
arabernas försök att tvinga honom öfver
insektströmmen.
Omsider grepo två af dem fast i honom och
släpade honom några steg i den krypande strömmen,
lemnande honom åt sig sjelf.
På detta sätt kommen i verklig strid med
insekterna, insåg den gamle båtsmannen, att bästa
sättet att komma ur svårigheterna var att så
skyndsamt som möjligt gå öfver till den andra sidan.
Han tog så långa steg som möjligt, och för hvarje
gång hans fot vidrörde marken uppgaf han ett
förfärligt skri, likasom hade han klifvit på glödgadt
jern.
Bills broder hade blifvit så återställd från sin
låtsade sjukdom, att han kunde gå med slafgossarne.
Han berättade för dem att året förut hade han varit
på ett ställe af Saharas kust, der ett moln af insekter
af stormen drifvits ut i hafvet och drunknat. Sedan
kastade vågorna upp dem i högar på stranden,
hvarifrån det blef en så skämd utdunstning, att kornfälten
nära kusten icke kunde inbergas och många hundrade
acres gingo förlorade för sina egare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
