- Project Runeberg -  Berättelser för den äfventyrsälskande ungdomen. 8, Slafgossarne i Sahara /
248

(1867) [MARC] Author: Thomas Mayne Reid - Tema: Slavery, Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LXXIII. Mera tortyr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af detta skäl hade han uppmanat dem att lyda; men
just som han förmått Harry och de öfriga att sätta
sig upp på sina åsnor och kameler, hörde han att
araben som köpt Terence och honom sjelf vägrat
att köpa någon mera af dem, äfvensom att de
öfriga närvarande araberna antingen icke hade råd
eller icke ville tillhandla sig dem.

Köpmännen måste alltså föra dem vidare innan
de kunde blifva af med dem.

Detta återlifvade Jims hopp, och förmådde
honom att återkalla sina kamrater.

Få ord förklarade detta för Harry och Colin,
som ännu en gång lofvade att motstå hvarje försök
att skilja dem från deras sällskap.

Förgäfves befallde köpmännen »de kristna
hundarne» att följa sig. Sedan började de att bruka våld,,
och slag på slag haglade öfver dem. Harry, för
hvilken de hittills visat någon aktning, blef också
slagen, tills hans dåliga kläder voro genomdränkta af
blod.

Jim, som plågades af att se dem lida, och som
icke hade någon sjelfvisk tanke, rådde ännu en gång
Harry och de öfriga att lyda sina herrar, i hvilket
råd Terence varmt instämde; men Harry förklarade
sig besluten att icke öfvergifva sin skeppskamrat
Terence, och Bill förblef lika envis, medan
kroomannen, som väl visste att hans enda hopp om
frihet var att hålla sig till de hvita slafvarne, icke
kunde förmås att röra sig.

Då Jim såg att de voro fäste i sitt beslut, sökte
han göra ett slut på den pinsamma scenen, genom
att vända sig till sina forna herrar.

»Köpen oss tillbaka och tag oss alla till Swearah,
som ni lofvade,» sade han. »Om I gören det, gå vi
med glädje som vi gjorde förut. I kunnen vara
säkra att blifva bra betalade för ert besvär.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafgoss/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free