- Project Runeberg -  Slafveriet i forntiden /
4

(1915) [MARC] Author: Carl Lundberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egyptiska kalendern som sedermera bibehölls oförändrad under
årtusenden. [1], [2].

Egyptierna voro sålunda ett kulturfolk, då öfverallt annorstädes
kulturlösa och därför ej af historien bevarade förhållanden voro
rådande.

Redan under pyramidbyggarnes tid, alltså omkring 3000 år
före Kristus, var en storartad naturalhushållning genomförd. I ett
system af magasiner, som sköttes af en tränad
förvaltningspersonal, samlade såväl härskaren alla såsom skatt inlevererade
produkter som ock de stora godsägarne afkastningen af sina
domäner, af hvilken likväl konungen skulle hafva sin behöriga andel.
Egypten var en väl organiserad ämbetsmannastat, i hvars spets
stod den enväldige konungen, en lefvande gud i människogestalt.

Hela ämbetsmannaståndets kvalifikation berodde uteslutande på
dess af staten ledda uppfostran för kallet. De blifvande
ämbetsmännen började sin bana vare sig vid hofvet där de uppfostrades
tillsammans med konungens söner eller vid någon af de många
skrifskolorna vid templen; de föra alla titeln skrifvare.
Räknekonst och landtmäteri, som tidigt utvecklats, lärdes där äfven.
Till detta stånd kunna räknas templens präster och tjänare, hvilka
alla liksom hela hofvet från drottningen och prinsarne till de
ringaste af hofpersonalen ägde att efter den uppgjorda staten från
dessa magasiner utbekomma hvad hvar och en hade att för sitt
och sina tjänares underhåll uppbära. Det heter därför ofta i
texterna, att de fingo sitt uppehälle »från konungens bord». Farao
sörjde äfven för sina ämbetsmäns existens efter döden, i det att
han anvisade dem i närheten af sin pyramid en graf och rationer för



[1] E. Meyer, Ægypten zur Zeit der Pyramidenerbauer s. 4.
[2] Enligt E. Meyer, Geschichte des Altertums, 1, 2. 3:e Aufl. 1913 sid. 17,
delar sig den egyptiska historien i följande perioder: 1. Urtiden. 2. Det äldsta
riket i Nedre Egypten, omkr. 4240 f. Kr. 3. Thiniterna, dyn. 1, 2 omkr. 3315—
2895 f. Kr. 4. Gamla Riket, dyn. 3—5: omkr. 2895—2540 f. Kr. 5. Gamla
Rikets slut och öfvergångstiden, dyn. 6—10: omkr. 2540—2160 f. Kr. 6. Mellersta
Riket,
dyn. 11, 12: 2160—1785 f. Kr. 7. Upplösning och främmande öfvervälde,
dyn. 13. Hyksostiden och dyn. 14—17: 1785—1580 f. Kr. 8. Nya Riket, dyn.
18—20: 1580—1100 f. Kr. 9. Egypten under libyska legosoldater samt Ethioper
och Assyrier, dyn. 21—25: 1100—663 f. Kr. 10 Restaurationstiden, dyn. 26:
663—525 f. Kr. 11. Persertiden, dyn. 27—31: 525—332 f. Kr. 12. Makedoniska
väldet (Ptolemæerriket): 331—30 f. Kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:23:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafveri/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free