Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persiska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kultur. Detta semitiska folk tillgodogjorde sig uppfinningar,
hämtade från de äldre kulturfolken, samt förbättrade dessa, så
att de blefvo i praktiken mera användbara. Det babyloniska
mått- och viktsystemet öfverfördes på detta sätt till Grekland.
Ljudskriften, hvilken egyptierna något årtusende tidigare
uppfunnit, förenklade de (omkring år 1000) till ett ringa antal ljudtecken,
ehuru blott för konsonanterna. Först grekerna gåfvo äfven
vokalerna särskilda tecken och fullkomnade ljudskriften, hvarefter
den spreds i Västern, allteftersom fenicier och greker utsträckte
sin handel och sina sjöfärder. Skrifkonsten användes i början
uteslutande i affärslifvet. Så småningom utbredde sig
skrifkunnigheten i vidare kretsar. Från slutet af 7:e århundradet blef
det vanligt att förse konstverken med förklarande anmärkningar,
och konstnärerna började utsätta sina namn på sina arbeten. Vid
tiden för perserkrigen var skrifkonsten så allmänt känd, att man
kunde i viktigare frågor införa skriftlig omröstning till och med
i demokratiskt styrda stater med allmän rösträtt såsom i Athen.
De stora episka dikterna hafva i 7:e århundradet skriftligen
upptecknats och sålunda i allt väsentligt fått den form, i hvilken de
kommit till vår tid.
Fenicierna drefvo ej blott till lands en vidsträckt handel utan
äfven till sjös. För sina fabriker hämtade de råämnen, framför
allt metaller såsom tenn och silfver i fjärran Västern, koppar från
Cypern, guld från Thasos i Egeiska hafvet. Själfva förde de till
de länder, dit de färdades, företrädesvis alstren af sin industri,
hvilken var högt utvecklad, både metallindustrien och
glasfabrikationen. Särskildt voro deras purpurfärgerier, för hvilka
purpursnäckan fiskades såväl vid Feniciens kust som vid Egeiska hafvets
öar, vida berömda. Libanon lämnade förträffligt virke både för
deras skeppsbyggeri och till försäljning. Äfven voro de
mellanhänder för afyttrandet af främre Asiens produkter. — Andra
varor af mindre oskyldig natur fraktade också de feniciska skeppen.
Slafhandeln var en vinstgifvande affär, och man var ej
nogräknad i fråga om varans åtkomst. Huru män och kvinnor, till
och med barn röfvades af »sidoniska» män, därom lämnar Homer
flerstädes vittnesbörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
