- Project Runeberg -  Slafveriet i forntiden /
34

(1915) [MARC] Author: Carl Lundberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid arfskifte delade lika, styckades jorden i allt mindre lotter,
och det kunde icke undvikas att vid tider af nöd, såsom efter
missväxt, en dylik småbrukare på den vanliga vägen drefs i
fördärfvet, så mycket mer som efter konungadömets störtande ej
blott staternas styrelse utan äfven rättsskipningen låg i adelns
händer, som hänsynslöst utnyttjade sin ställning till vinnande af
ekonomiska fördelar. Där hvarest såsom i Sparta bondgårdarna
voro odelbara uppstodo andra missförhållanden.

I Sparta hushållade ofta flera bröder tillsammans och hade i
öfverensstämmelse med den spartanska uppfattningen om
äktenskapet vanligtvis gemensam hustru och gemensamma barn.
Begreppet äktenskapsbrott är främmande för den spartanska rätten. [1]

I Attika, hvars politiska och ekonomiska historia vi bäst känna,
regerade efter konungadömets afskaffande adeln, eupatriderna,
romarnes patricier. Dessa voro de största jordägarne.

Deras öfvermakt ökades därigenom, att de äfven voro
grosshandlare och skeppsredare. De voro folkets gifna ledare i krig och fred.
Gentemot dem stod bonden värnlös och nödsakades att sluta sig till
någon af dem för att få skydd för sin person och sin egendom.

Dessa förhållanden framkallade opposition, hvilken var så
mycket farligare, som adeln alltmer förlorade sin militära
öfverlägsenhet gentemot det tungt beväpnade ur medelklassen rekryterade
infanteriet, hopliterna.

Den första fordran, som de lägre klasserna gjorde gentemot
den styrande och rättsskipningen utöfvande adeln, var i Athen som
sedermera i Rom den gällande rättens fastställande i skriftlig
afrättning, d. v. s. dess kodifiering, för att förebygga
godtycklighet hos domaren och göra lagen allmänt känd. Såsom Athens
äldste lagstiftare gällde Drakon, vare sig denne, såsom Beloch
vill, var en mytisk gestalt, ormguden, som på Akropolis hade
sin kult och betraktades såsom statens grundläggare, eller såsom
väl sannolikare är enligt E. Meyer en särskild statens
förtroendeman, omkr. år 620 vald till lagstiftare. Hans lagar voro af
fruktansvärd hårdhet. Hvarje stöld straffades med döden.


[1] E. Meyer, Griechische Geschichte 1, s. 27, 28.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:23:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafveri/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free