Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förändrades författningen gång efter annan. Genom Kleisthenes’
reform, som afsåg att fullständigt bryta adelns makt, betryggades
medelklassens öfvervägande inflytande, hvarför denna reform i en
senare ännu mer demokratisk tid gällde såsom konservativ. Alla
privilegier afskaffades. En och samma rätt gällde för alla
borgare. Alla hade de i folkförsamling och folkdomstol lika röst.
Ledamotskap i rådet och alla ämbeten, utom de militära, till
och med arkontvärdigheten tillsattes för ett år genom lottning.
Någon särskild kompetens kräfdes ej; en sådan, vunnen genom
erfarenhet, afvisades till och med, då ingen fick mer än en gång
i sitt lif bekläda ett sådant genom lott pålagdt ämbete, och mer
än två gånger en rådsherreplats. Dock finnes en fordran:
besuttenhet. Den fjärde borgarklassen, theterna, daglönarna, kunde ej
bekläda något ämbete, ej heller kämpa som hopliter. Men de
ägde rätt att deltaga i folkförsamlingen och folkdomstolen.
Perserkrigen föranledde byggandet och utrustandet af en stark
flotta. Till dess bemanning inkallades den arbetande klassen,
theterna. Då det var flottan som väsentligen skapat Athens stora
välde och vunnit glänsande segrar, var det naturligt, att denna
proletärernas klass också skulle få en riklig andel af segerns
frukter. Men denna utveckling hade haft en kanske icke påräknad
följd, nämligen en förskjutning af den politiska tyngdpunkten
till de nedre klasserna. Ännu mer betydande voro följderna på
det ekonomiska området. Jordbruket förlorade alltmer sin
betydelse. Den inhemska sädesproduktionen kunde ej konkurrera
med den från Svartahafsländerna importerade spannmålen, och
äfven ädlare kulturer såsom oliv- och vinodling stodo tillbaka
för motsvarande produkter från andra håll. Ej hälften af
befolkningen finner sitt uppehälle på landet. I massor strömmar
landtbefolkningen till staden, där stadsmannanäringarna, handel,
industri och sjöfart, hafva vidsträcktaste utrymme för både inhemska
arbetskrafter som erbjuda sig och för den oafbrutna tillströmningen
af metoiker, främmande skyddsborgare.
Men äfven en annan företeelse hänger tillsammans med denna
tids ekonomiska utveckling. Det själfständiga handtverket träder
alltmer tillbaka för fabriksindustrien. Denna arbetar för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>